Möte 2025-05-23

Justering föreslås ske fredagen den 30 maj.

Arbetsmarknads- och socialnämnden har fått möjlighet att yttra sig till kommunstyrelsen om Socialdepartementets remiss Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15).

Utredningen innehåller förslag på flera områden. Uppdraget för utredningen har varit att utreda och föreslå åtgärder för att bryta långvarigt biståndsmottagande samt öka drivkrafter och möjligheter till egen försörjning.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen lämnar i ärendet förslag på yttrande till kommunstyrelsen.

Arbetsmarknads- och socialnämnden har fått möjlighet att yttra sig till kommunstyrelsen angående remiss från Socialdepartementet om promemorian Jobbpremien – ett incitament för att öka drivkrafterna till självförsörjning.

Promemorian innehåller förslag om en ny tidsbegränsad statlig ersättning (jobbpremie) till den som under viss tid har fått försörjningsstöd och som därefter får inkomst av anställning och inte längre får försörjningsstöd. Syftet med jobbpremien är att öka de ekonomiska drivkrafterna till arbete och självförsörjning. Försäkringskassan ska, efter ansökan, pröva och betala ut jobbpremien. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen bedömer att en jobbpremie inte har en avgörande effekt för att biståndsmottagare som står långt från arbetsmarknaden börjar arbeta och ser att jobbpremien oftast skulle gå till personer som redan har ekonomiska incitament att gå från försörjningsstöd till arbete.

I det fall en jobbpremie införs anser förvaltningen att en begränsning av jobbpremien till hushåll med barn bör övervägas och att det är viktigt att ställa krav på lön i nivå med gällande kollektivavtal för att undvika lönedumpning.

Förvaltningen bedömer att förslaget om jobbpremie endast innebär marginella kostnadsökningar för staden, samtidigt som den kan ge positiva effekter för enskilda Malmöbor och deras familjer i form av en period med ökad disponibel inkomst och mindre ekonomisk utsatthet.

Förvaltningen ställer sig bakom förslaget att Försäkringskassan prövar och beslutar om en eventuell jobbpremie och förslaget om att jobbpremien ska utvärderas.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har beretts möjlighet att yttra sig över en motion från Helena Nanne (M) och Farishta Sulaiman (M) avseende införandet av avhopparprogram för barn.

Arbetsmarknads- och socialnämnden har ett särskilt utpekat ansvar att verka för att barn växer upp i trygga och goda förhållanden. Nämndens lagstadgade ansvarsområde omfattar även målgruppen barn och unga som ingår i organiserad brottslighet.

Förvaltningen arbetar redan med att möta målgruppens behov av såväl skydd som olika former av individanpassat stöd inom ordinarie verksamhet, oavsett om en hotbild mot barnet eller dess anhöriga föreligger eller inte.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har en specialiserad verksamhet som arbetar med att stödja avhopp från kriminella nätverk. Barn kan delta i en avhopparprocess förutsatt att de uppfyller kriterierna i definitionen för avhoppare.

Vidare har förvaltningen en rad arbetsformer och samverkansstrukturer som syftar till att identifiera och motivera möjliga avhoppare att lämna kriminalitet.

Sammantaget menar arbetsmarknads- och socialförvaltningen att motionens yrkande bör anses besvarat mot bakgrund av att förvaltningen redan bedriver ett utvecklingsarbete på området.

Farishta Sulaiman (M) har inkommit med ett nämndinitiativ till arbetsmarknads- och socialnämnden avseende införandet av ett specialiserat avhopparprogram riktat till barn och unga som befinner sig i kriminalitet.

I nämndinitiativet föreslås arbetsmarknads- och socialnämnden besluta om att införa ett specialiserat avhopparprogram riktat till barn och unga som befinner sig i kriminalitet.

Vidare föreslås arbetsmarknads- och socialnämnden att uppdra åt arbetsmarknads- och socialförvaltningen att skyndsamt återkomma med ett konkret förslag på utformning och organisering av avhopparprogram för barn.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen föreslås även att ges i uppdrag att utforma ovan nämna program med stöd av forskning och beprövad erfarenhet.

Arbetsmarknads- och socialnämnden (§ 84) beslutade den 2025-02-26 att överlämna ärendet till förvaltningen för beredning.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen bedömer att de verksamheter, insatser och samverkansstrukturer som redan finns i förvaltningen och som bedrivs med stöd i befintlig lagstiftning tillgodoser behovet av arbetsformer för målgruppen.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen föreslår att nämndinitiativet bör anses besvarat med vad som redovisas i ärendet.

Ekonomisk prognos 2025 är årets första uppföljningsrapport och omfattar nämndens bedömning av den ekonomiska utvecklingen och prognostiserat ekonomiskt utfall för året. Rapporten utgör också underlag för kommunstyrelsens rapportering till kommunfullmäktige av den ekonomiska utvecklingen för staden.

För hela 2025 prognostiseras ett nollresultat. Resultatet är ojämnt fördelat mellan verksamhetsområdena, med överskott för Arbetsmarknad och ekonomiskt bistånd och Stab och förvaltningsövergripande kostnader och underskott för Individ och familj och Boendet, tillsyn och service. Förklaringar till avvikelserna återfinns i rapporten. Med anledning av de ekonomiska obalanser som prognostiseras pågår arbete med analyser för att hitta långsiktiga åtgärder i enlighet med gällande riktlinjer för ekonomisk styrning.

Kommunstyrelsen har beslutat att utöka nämndens kommunbidrag med totalt 23 460 000 kronor i januari och med 1 500 000 kronor i mars. Enligt nämndens riktlinjer för ekonomisk styrning ska nämnden fatta beslut om fördelning av tilläggsbudget mellan verksamhetsområden. Fördelningen baseras på den tydliga inriktning för medlen som framgår av kommunstyrelsens beslut, och hänsyn till tillskottet har tagits i verksamhetsområdenas prognoser. 

I januari beslutade arbetsmarknads- och socialnämnden om en internkontrollplan för 2025. Planen innehåller årets direktåtgärder och granskningar.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har påbörjat genomförandet av direktåtgärder och granskningar enligt den planering som nämnden har beslutat om.

Internkontrollplan 2025 innehåller en kommungemensam granskning rörande välfärdsbrott som är planerad att återrapporteras till nämnden i samband med tertial 1 (perioden januari till april). Granskningen har genomförts enligt särskilda anvisningar från kommunstyrelsen.

I bilaga 1 redovisas resultatet av granskningen.

Nämnden ska, enligt bestämmelser i 16 kap. SoL, lämna en statistikrapport till kommunfullmäktige respektive revisorskollegiet över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § SoL som inte har verkställts inom tre månader, samt hur många gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § SoL som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts.

Nämnden ska även anmäla till revisionen när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som har rapporterats som ej verkställt.

Föreliggande rapporter avser första kvartalet 2025. Under kvartalet finns 49 gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § SoL som inte har verkställts inom tre månader. Det är 20 färre än förra kvartalet. Eftersom vissa av besluten är sammankopplade berörs totalt 43 individer av beslut där insatsen inte verkställts inom tre månader.

44 beslut, som har rapporterats som ej verkställda inom tre månader, har under perioden verkställts eller avslutats utan att verkställas. Två (2) beslut avslutades utan att verkställas under kvartal fyra 2024, men återrapporteras detta kvartal.

Ett (1) beslut rapporterades felaktigt som ej verkställt vid föregående kvartals rapportering.

I budget 2024 fick arbetsmarknads- och socialnämnden samt funktionsstödsnämnden i uppdrag att ta fram en modell som underlättar övergångar från daglig verksamhet till en kommunal arbetsmarknadsanställning eller till den reguljära arbetsmarknaden.

I aktuellt ärende görs en återrapportering av den framtagna modellen för samarbete.

Sverigedemokraterna lyfter i ett nämndinitiativ att arbetsmarknads- och socialnämnden ska besluta att arbetsmarknads- och socialförvaltningen ska utreda hur opinions- och värderingsmätningar hos Malmöborna ska verkställas inom nämndens samtliga verksamheter under varje mandatperiod.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen delar uppfattningen att det är viktigt att få återkoppling på hur Malmöborna upplever den hjälp och det stöd som de får av nämndens verksamheter. Det är ett relevant underlag för att kunna utveckla verksamheten så att Malmöbornas behov och rättigheter kan tillgodoses.

Förvaltningens bedömning är att det löpande arbetet som bedrivs, vid sidan om särskilda insatser inför större förändringar av verksamheten, sammantaget bidrar till goda förutsättningar att få en övergripande bild av levnadsförhållandena i kommunen samt vilka utvecklingsbehov som finns. Underlagen förbättrar verksamheternas stöd och insatser, samtidigt som nämndens målgrupper får möjlighet att framföra synpunkter, behov och erfarenheter.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen anser nämndinitiativet vara besvarat med vad som framförs i ärendet.

Jacqueline Maly (SD) och Mia Lindqvist (SD) lyfter i ett nämndinitiativ att det finns en risk att medarbetare på arbetsmarknads- och socialförvaltningen utsätts för otillåten påverkan genom hot och våld när de har kontakt med brukare som står i ekonomisk beroendeställning till socialtjänsten.

I initiativet yrkas på att förvaltningen ska utreda hur digitala kontaktsätt kan användas för att minska risken för att medarbetare utsätts för otillåten påverkan i mötet med brukaren.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen välkomnar initiativet och är positiva till målsättningen att minska risken för hot och våld mot förvaltningens medarbetare. Socialsekreterare är en yrkesgrupp som är särskilt utsatt för försök till otillåten påverkan.

Förvaltningen har som en del av mallen för riskbedömning inför särskilda riskmoment ett antal förslag på åtgärder som kan användas för att hantera situationer med förhöjd risk för otillåten påverkan, hot eller våld. En av åtgärderna är att genomföra mötet digitalt eller över telefon om det bedöms nödvändigt.

Eftersom det som efterfrågas i yrkandet redan finns som en möjlig åtgärd vid risk för otillåten påverkan, hot eller våld anser förvaltningen att initiativet är besvarat.

Arbetsmarknads- och socialnämnden är enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete skyldiga att ha ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet.

Nämnden ansvarar vidare för att ledningssystemet används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Nämnden ska också ange hur uppgifterna som ingår i arbetet är fördelat för chefer och medarbetare inom nämndens socialtjänstverksamheter.

Arbetsmarknads- och socialnämndens beskrivning av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete har reviderats för att överensstämma med kommande förändringar i den nya socialtjänstlagen som träder i kraft 2025-07-01.

Förvaltningen föreslår även en förändring avseende uppgiften att sammanställa och analysera avvikelser. Förslaget grundar sig i att IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har påtalat att nämndens sammanställningar och analyser sker på en för övergripande nivå och att arbetssättet medför en risk för att mönster och trender som är verksamhets- och målgruppsspecifika inte upptäcks.

Därför föreslås en ny ansvarsfördelning och frekvens för hur uppgiften ska fullgöras, i enlighet med den inriktning som IVO har påtalat.

Syftet med Arbetsmarknads- och socialnämndens beskrivning av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete har tydliggjorts. Genom dokumentet anger nämnden hur uppgifterna som ingår i arbetet är fördelade för chefer och medarbetare i nämndens socialtjänstverksamheter.

Utöver ovanstående förändringar har ändringar av redaktionell karaktär genomförts.

Socialnämnden har i vissa situationer möjlighet att begära handräckning från polismyndigheten för att verkställa beslut. De fall där nämnden kan begära polishandräckning regleras i 43 § LVU, som är indelad i tre punkter. Detta ärende avser specifikt punkt 2 i denna paragraf.

Med införandet av Lagen om placering av barn i skyddat boende (2024:79), som trädde i kraft 2025-04-01, har nämnden också fått befogenhet att begära polishandräckning enligt denna nya lag. De situationer där polishandräckning kan begäras framgår av 8 kap. 7 § i lagen om placering av barn i skyddat boende.

Ett förordnande innebär att en myndighet ger en tjänsteperson en särskild befogenhet som annars tillhör myndigheten. Detta ska inte förväxlas med delegation.

Tidigare fanns två separata förteckningar över förordnade tjänstepersoner. Det föreslås nu att dessa förteckningar slås samman till en gemensam lista som omfattar både 43 § punkt 2 LVU och 8 kap. 7 § lagen om placering av barn i skyddat boende.

Enligt arbetsmarknads- och socialnämndens reglemente ska myndighetsutskotten behandla vissa ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild.

Reglementet ger nämnden möjlighet att vid behov inrätta flera utskott. Enligt reglementet ska utskotten bestå av tre ledamöter och tre ersättare och nämnden ska utse en ordförande och en vice ordförande. Ett utskott är enligt nämndens reglemente beslutsfört med tre ledamöter närvarande.

Det förvaltningsövergripande myndighetsutskottet har under bestämda perioder 2018–2025 behandlat ärenden från ordinarie myndighetsutskott, huvudsakligen under årets semesterperioder.

Nämnden inrättade ett förvaltningsövergripande myndighetsutskott senast vid nämndens sammanträde 2024-11-28 (§347).

I det förvaltningsövergripande myndighetsutskottet ska vissa ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild behandlas, exempelvis gällande godkännande av och placering i familjehem samt överväganden enligt socialtjänstlagen (SOL), ansökan om vård, placeringar och överväganden enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

Nämnden utser ledamöter och ersättare till att ingå i utskottet, samt väljer ordförande och vice ordförande för perioden.

Delegation innebär att nämnden överför sin beslutanderätt till utskott, ledamot eller tjänsteperson (6 kap. 37 § KL). Delegation regleras i arbetsmarknads- och socialnämndens delegationsordning som nämnden fastställer.

Riksdagen beslutade 2025-04-23 att det ska införas en möjlighet att sälja alkoholdrycker vid gårdsförsäljning och nämndens delegationsordning behöver anpassas därefter.

Nämnden föreslås godkänna föreslagna ändringar i delegationsordningen.

Förvaltningsdirektör Britt-Marie Pettersson informerar nämnden.

På sammanträdet kommer information att lämnas om:

• Förutsättningar och regelverk kring gårdsförsäljning.
• Insatser utan individuell behovsprövning.

Ärende väckt av Sverigedemokraterna 2025-05-22.