Möte 2020-02-21

Kommunstyrelsen gavs i Malmö stads budget 2018 i uppdrag att med berörda nämnder genomföra en Jobbpakt med Malmöborna (Budget 2018 med plan för åren 2019–2023, STK-2017-192). I kommunstyrelsens budget för 2020 har avsatts 22 000 000 kr för insatser kopplade till Jobbpakten och som bidrar till kompetensförsörjningen i Malmö men som inte ryms inom befintliga anslag (Nämndsbudget 2020 - Finansiering STK-2019-1675).

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att var nämnd för sig ansöker om medel från Jobbpakten för att genomföra insatser som bidrar till att realisera Jobbpaktens intentioner och samtidigt påverka måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål:

Malmö stad ska verka för att en större andel ungdomar ska arbeta eller studera,

Malmö stad ska verka för att en större andel Malmöbor som är självförsörjande.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen analyserat behov och identifierat ett antal förslag på insatser och utvecklingsområden som kan komma att genomföras var för sig, samordnat, integrerat eller i direkta samarbeten mellan förvaltningarna.

Arbetsmarknads- och socialnämnden föreslås besluta att ansöka om 17 800 000 kr från kommunstyrelsen för planerade insatser för 2020 i enlighet med Jobbpaktens intentioner.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ansöka om 11 312 500 kr från kommunstyrelsen för planerade insatser för 2020 i enlighet med Jobbpaktens intentioner.

Ansökta medel avser kostnader som uppstår utifrån respektive nämnds verksamhet för att kunna genomföra de föreslagna insatserna.

Arbetsmarknads- och socialnämndens arbetsutskott har berett ärendet 200211, § 24.

Årsanalysen innehåller bokslut för nämnden, analys av det ekonomiska utfallet, uppföljning av nämndens mål samt redogörelse för viktiga händelser i verksamheten.

Arbetsmarknads- och socialnämndens budget är uppdelad i fyra kommunbidragsramar och resultatet för arbetsmarknads- och socialnämnden uppgår till -122 miljoner kronor. Resultatet för ekonomiskt bistånd uppgår till -199 miljoner kronor. Inom hemlöshetsramen redovisas ett underskott om 55 miljoner kronor och inom ramen för statsbidrag till flyktingar ett överskott om 70 miljoner kronor.

I Nämndsbudget 2019 antog arbetsmarknads- och socialnämnden 17 nämndsmål som omfattar samtliga kommunfullmäktigemål. Sammantaget bedöms tre mål ha uppnåtts och 14 mål ha delvis uppnåtts.

Arbetsmarknads- och socialnämndens arbetsutskott har berett ärendet 200211, § 25.

Under hösten 2019 deltog arbetsmarknads- och socialförvaltningen för fjärde året i rad i den nationella brukarundersökningen inom individ- och familjeomsorgen, samordnad av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Totalt deltog 132 kommuner i undersökningen. Att delta i undersökningen är ett sätt att följa upp brukarens upplevelse av kvalitet och ett led i att utveckla verksamheten. Delar av resultaten är indikatorer till målområden i nämndsbudgeten 2019 vilket även gör undersökningen relevant för uppföljning av hur nämndens verksamheter lever upp till de uppsatta målen.

Arbetsmarknads- och socialnämndens arbetsutskott har berett ärendet 200211, § 26.

Det övergripande målet med patientsäkerhetsarbetet är att verka för att arbetsmarknads- och socialnämndens målgrupper ges möjlighet till en god hälsa samt att de erbjuds god och säker vård på lika villkor inom ansvarsområdet för hälso- och sjukvårdsuppdraget.

Arbetet under året med att säkra kvaliteten inom området har utgått från de rekommendationer som gjordes i genomförd kartläggning 2018. Den huvudsakliga inriktningen 2019 har varit att se över och tydliggöra ansvars- och ledningsfrågorna inom arbetsmarknads- och socialförvaltningens hälso- och sjukvårdsverksamhet. De processer som startats under året kommer fortsätta under 2020.

Arbetsmarknads- och socialnämndens ska varje år senast 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. I den beskrivs hur ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat, hur patientsäkerheten har följts upp och hur risker har analyserat samt hur samverkan med aktuella aktörer har skett för att förebygga vårdskador. Patientsäkerhetsberättelsen ska även redogöra för de resultat som uppnåtts under föregående år.

Arbetsmarknads- och socialnämndens arbetsutskott har berett ärendet 200211, § 27.

Inom arbetsmarknads- och socialförvaltningens verksamhet bedrivs hälso- och sjukvård genom att personal är anställd utifrån hälso- och sjukvårdslegitimation.

Enligt 4 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska det där det bedrivs hälso- och sjukvård finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Verksamhetschefens arbetsuppgifter ska vara angivna och beslutade av nämnd, se bilaga 1.

Det finns inget krav på att en verksamhetschef ska ha viss kompetens, utan utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper är avgörande för om en person är lämplig att inneha befattningen. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och det kan inte överlåtas till någon annan. Däremot kan och bör verksamhetschefen i vissa fall, mot bakgrund av sin kompetens, uppdra åt annan person att utföra enskilda uppgifter.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen gör bedömningen att Petra West Stenkvist, enhetschef inom den strategiska avdelningen bör utses till verksamhetschef för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom arbetsmarknads- och socialnämndens verksamhetsområde, då denna bedöms besitta den kompetens och lämplighet som krävs.

Detta beslut ersätter tidigare beslut om verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen i arbetsmarknads- och socialnämnden (ASN-2017-645).

Arbetsmarknads- och socialnämnden föreslås samtidigt att utse sjuksköterska Charlotta Rosing, hälso- och sjukvårdssamordnare ASF att svara för anmälningsskyldigheten enligt lex Maria, då denne har i sitt uppdrag att svara för medicinska ledningsuppgifter på uppdrag av verksamhetschef.

Arbetsmarknads- och socialnämndens arbetsutskott har berett ärendet 200211, § 28.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen beslutade i maj 2019 om en vägledning avseende bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) till boende.

En skriftlig rapport om konsekvenser för barn och arbetsmiljö behandlades av nämnden den 30 oktober 2019. Nämnden beslutade vid sitt sammanträde att uppdra åt förvaltningen att göra en skriftlig återrapport i samband med årsanalysen i februari 2020.

I ärendet redogör arbetsmarknads- och socialförvaltningen för aktuella förhållanden.

Arbetsmarknads- och socialnämndens arbetsutskott har berett ärendet 200211, § 29.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen bedömer att det är viktigt att kvinnor och män som har behov av det ges tillgång till, och deltar i, grundutbildning i svenska för att möjliggöra en väg in i samhället för personer som är i behov av försörjningsstöd. I promemorian beskrivs att förslaget om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) inte innebär någon förändring avseende gällande rättspraxis eller de krav som redan idag ställs på enskilda försörjningsstödstagare att vid behov delta i grundutbildning i svenska.

Förvaltningen delar beskrivningen i promemorian att förslaget inte innebär någon förändring avseende gällande rättspraxis om att vid behov delta i grundutbildning i svenska för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Förslagets fokus på den enskildes plikt bedöms av förvaltningen samtidigt kunna leda till en förenkling av den komplexitet av såväl individuella som strukturella orsaker till att personer står utanför arbetsmarknaden och kan vara i behov av ekonomiskt bistånd varvid ett nödvändigt utvecklingsarbete på strukturell nivå riskerar att försenas eller förbises. Förvaltningen bedömer att otydligheten snarare förstärks genom förslaget avseende vilka aktörer som gemensamt ska bidra till förutsättningar för att få effekt av intentionerna i förslaget.

Förvaltningen ser även en risk för negativa konsekvenser för enskilda i de fall personer avstår att söka stöd från socialtjänsten om de krav som generellt kommuniceras uppfattas som för strikta av en enskild person. Socialtjänsten har att göra en individuell bedömning vid prövning av rätten till bistånd. I förhållande till konsekvenser för barn är det särskilt av vikt att enskilda föräldrar i behov av stöd och bistånd faktiskt kontaktar socialtjänsten som då kan ställa krav på planering till egen försörjning utifrån familjens aktuella situation.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen vill betona vikten av att föreslagen ändring inte får medföra att kommuninvånare, oavsett försörjningsform, riskeras att utestängas från statliga arbetsmarknadsinsatser eller annat stöd och service genom Arbetsförmedlingen.

Utifrån en samlad bedömning om förslaget att införa ett tillägg i 4 kap. 1 § socialtjänstlagen om att den enskilde vid behov ska delta i grundutbildning i svenska för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande är arbetsmarknads- och socialförvaltningens samlade bedömning att förslaget inte bör tillstyrkas i dess nuvarande form. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen ställer sig positiv till att ett uppdrag formuleras till lämplig myndighet att ta fram goda exempel avseende arbetssätt och insatser till föräldralediga för att stärka deras förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden.

Svenska Röda Korset, Malmö stad och Region Skåne har sedan år 2016 haft en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap (IOP) som gäller barnverksamheten på Svenska Röda Korsets behandlingscenter för tortyr- och krigsskadade i Malmö. Syftet med barnverksamheten är att minska utsattheten hos barn till föräldrar med migrationsrelaterade trauman, traumatiska minnen från krig eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Nuvarande överenskommelse gäller fram till 31 december 2020. Beslut om ny överenskommelse ska tas nio månader innan överenskommelsen upphör. Alla tre parter önskar fortsätta samarbetet och förvaltningen föreslår därför en ny överenskommelse om IOP som gäller från 1 januari år 2021 till 31 december 2024. I överenskommelsen anges former, förutsättningar och avgränsningar för samarbetet. Region Skåne och Malmö stad står för 400 000 kr vardera per år och Röda korset 270 000 kr per år. Som en del av partnerskapet står Röda korset även för volontärer.

Arbetsmarknads- och socialnämndens arbetsutskott har berett ärendet 200211, § 31.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har mottagit motion om att undersöka möjligheten att bidra till att göra Kalkbrottet mer tillgängligt för besökare. I motionen föreslås bland annat etableringen av ett café och i anslutning enklare ombyteslokaler, det föreslås att caféet skulle drivas som en daglig verksamhet enligt LSS.

Vid en utveckling av ett café i kalkbrottsområdet ser arbetsmarknads- och socialförvaltningen möjligheter att på sikt erbjuda kommunala arbetsmarknadsinsatser exempelvis genom arbetsmarknadsanställningar. Denna möjlighet kan gynna arbetsmarknads- och socialförvaltningens målgrupper. Verksamheten skulle behöva prövas för att kunna göra en
bedömning om verksamheten kommer att konkurrera med näringsverksamheten och om den kan drivas utan vinstsyfte. En sådan verksamhet är även sammankopplad med en resursfråga gällande lokal, material, personal och anställningar. Övriga delar av motionens innehåll ligger utanför förvaltningens ansvarsområde.

Arbetsmarknads- och socialnämndens arbetsutskott har berett ärendet 200211, §32.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har mottagit Plan för god ljudmiljö i Malmö 2020-2028 att yttra sig över. Planen är ett strategiskt dokument som föreslår förvaltningsgemensamma mål och riktningar för arbetet mot omgivningsbuller.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen ser positivt på framtagandet av planen och att den kopplas samman med Malmö stads övergripande arbete för hållbar stadsutveckling.

Förvaltningen är positiv till att det i planen lyfts fram aspekter på hälsa och socioekonomi i förhållande till bullernivåer, men ser samtidigt att det finns anledning att tydliggöra hur detta samband kan ligga till grund för välgrundade prioriteringar av åtgärder i framtiden för att bidra till en mer jämlik hälsa i staden.

Arbetsmarknads- och socialnämndens arbetsutskott har berett ärendet 200211, § 33.

Arbetsmarknads- och socialnämnden ska enligt 16 kap 6 h § SoL lämna en statistikrapport till kommunfullmäktige över hur många gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut samt över hur många gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts.

Nämnden ska enligt 16 kap 6 g-f §§ SoL rapportera detsamma till kommunens revisorer samt anmäla när ett tidigare rapporterat beslut har verkställts.

I aktuell rapport som avser fjärde kvartalet 2019 rapporteras tio ej verkställda beslut och ett beslut gällande gynnande beslut som inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen då verkställigheten avbröts. Det finns totalt nio gynnande beslut som tidigare anmälts in som ej verkställda men som under kvartalet har verkställts. Tre av dessa beslut är efterrapporteringar från kvartal tre samt från kvartal två år 2018.

Arbetsmarknads- och socialnämndens arbetsutskott har berett ärendet 200211, § 34.

I Malmö stads föreskrifter för den kommunala arkivvården, antagna av kommunfullmäktige den 23 november 2010, fastslås att samtliga nämnder ska redovisa sina arkiv i en verksamhetsbaserad arkivredovisning.

Arbetsmarknads- och socialnämndens arkivredovisning antagen 2017-11-28 underlättar för allmänheten att ta del av dess allmänna handlingar och fungerar internt inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen som ett hjälpmedel och styrdokument gällande hantering och gallring av allmänna handlingar.

Sedan arkivredovisningen antogs har det skett vissa förändringar inom arbetsmarknads- och socialförvaltningens organisation och det har därför uppstått ett behov av att revidera arkivredovisningen så att den bättre speglar verksamheten.

Arbetsmarknads- och socialnämndens arbetsutskott har berett ärendet 200211, § 35.

I kommunallagen (2017:725) finns bestämmelser som reglerar möjligheten till delegering av nämndens beslutanderätt åt t.ex. ett utskott, en ledamot eller en tjänsteperson som är anställd på förvaltningen.

Utifrån nya regler i LVU som rör omhändertagande för tillfällig vård av barn som har hemvist i ett annat land än Sverige, föreslås nya beslut läggas till och några beslut ändras i delegationsordningen.

Det har uppdagats att det saknas delegation på beslut om att avge yttrande till allmän domstol om utländska vårdnadsavgöranden och om överflyttning av barn, och därför föreslås det läggas till delegationsordningen.

Det finns behov av förtydligande i delegationsordningen vad gäller delegat för beslutet Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas (6 kap. 39 § KL). Nuvarande formulering av delegat: Ordförande, 1e vice ordförande och 2e vice ordförande i nämnden föreslås ändras till: Ordförande, (vid ordförandens förfall) vice ordförande och (vid vice ordförandens förfall) 2:e vice ordförande i nämnden.

Föreligger förslag från arbetsmarknads- och socialförvaltningen som innebär att nämnden klargör vem som får fatta beslut i vissa ärenden enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) i fall där socialnämndens beslut inte kan avvaktas. Det är enbart ledamöter i arbetsmarknads- och socialnämnden som kan förordnas av nämnden.

Ärendet föranleds av nya regler i LVU som rör omhändertagande för tillfällig vård av personer under 20 år som har hemvist i ett annat land än Sverige.

Beslutet föreslås ersätta tidigare beslut om förordnande av ledamot att fatta beslut i ärenden där arbetsmarknads- och socialnämndens beslut inte kan avvaktas 2019-01-02, §5, och 2019-11-28, § 425.

Socialnämnden har i vissa fall möjlighet att begära handräckning från polismyndigheten för att genomföra beslut. De situationer då nämnden kan begära polishandräckning är angivna i 43 § LVU. § 43 LVU är uppdelad i tre punkter och detta ärende gäller endast punkt 2. Ett förordnande innebär att en myndighet ger en tjänsteperson befogenhet som annars ligger på myndigheten och är inte att förväxla med delegation.