Möte 2025-12-11

Förslag på justeringsdag är 2025-12-18.

Förslag på justerare (utöver ordförande) är Tony Rahm (M).

2a) Information om strategi för stadskärnan (Hanna Björklund)

2b) Information om detaljplan för fastigheten Bojen 1 m.fl. i Limhamns hamnområde i Malmö, Dp 5780 (Boel Andersson)

2c) Information om budget och verksamhetsplanering 2026 (Madeleine Spjuth & Per Evenäs)

Redovisning av skrivelser inför stadsbyggnadsnämndens sammanträde 2025-12-11.

Regeringskansliet har översänt Produktivitetskommissionens betänkanden Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) samt Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96) på remiss till ett stort antal instanser, bl. a Malmö stad. Stadsbyggnadsnämnden ska avge yttrande över remissen till kommunstyrelsen.

Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram nödvändiga författningsförslag för svensk lagstiftning så att den harmonierar med EU:s nya lagstiftningspaket för gas. Lag och förordning föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. Stadsbyggnadsnämnden välkomnar ambitionen att underlätta för en ökad användning av förnybara och koldioxidsnåla gaser i energisystemet och möjliggöra en övergång från naturgas till förnybar gas. Stadsbyggnadsnämnden har inga synpunkter på förslaget.

Region Skåne har skickat ut dokumentet Vägval för Skåne på remiss. Dokumentet innehåller Region Skånes utvalda och prioriterade infrastrukturåtgärder som regionen avser att verka för i kommande nationella transportplaner.

Tekniska nämnden har skickat dokumentet Malmö stadsmiljö Inriktningar för gestaltning, på remiss till stadsbyggnadsnämnden. De framtagna inriktningarna indelade under funktion, form och framtidssyftar till att förtydliga och stärka Tekniska nämndens roll i hela processen kring gestaltningen av stadens offentliga rum, som en del av stadens samlade gestaltningsansvar. Stadsbyggnadsnämnden ställer sig positivt till samrådsförslaget och den utveckling av gestaltningsfrågor inom ansvarsområdet stadsmiljö som dokumentet lyfter. Särskilt positivt är den nära kopplingen till Arkitekturstaden Malmö och att dokumenten stärker varandra i den inriktning Malmö haft och fortsätter ha avseende stadens gestaltning.

Stadsbyggnadsnämnden mottog i februari, från revisorskollegiet, en granskning avseende efterlevnad av policy för mänskliga rättigheter (SR-2024-91) för yttrande. Granskningen gjorde gällande att stadsbyggnadsnämnden inte på ett systematiskt sätt omsatt policyns vägledande principer i planering och uppföljning av verksamheten. I yttrande menar förvaltningen att granskningen är missvisande eftersom kommunstyrelsens styrmodell inte tar hänsyn till att policyn är ett normerande och långsiktigt styrdokument, snarare än en aktiverade plan. Detta gör att granskningens analys inte ger en korrekt bild av hur nämnden efterlever policyns för mänskliga rättigheter. Därutöver finns en det många exempel på, i nämndsbudget och årsanalys, hur stadsbyggnadsnämnden kontinuerligt omsätter policyn i konkret verksamhet. Exempelvis som ansvarig nämnd för frågor som samråd och invånarnas delaktighet i stadsutvecklingen samt kommunens ansvar för bostadsförsörjning,

Kulturnämnden har skickat Remiss- handlingsplan för den nationella minoriteten romer och minoritetsspråket romani chib 2026-2028 till stadsbyggnadsnämnden för synpunkter.

Mark- och miljödomstolen har förelagt stadsbyggnadsnämnden att yttra sig i mål P 3709-25 angående överklagande av stadsbyggnadsnämndens beslut 2025-05-21, § 150 att anta detaljplan för kvarteret Bryggeriet.

I ärendet presenteras förslag på Upphandlingsplan 2026–2027 för Stadsbyggnadsnämnden. Upphandlingsplanen utgör grunden för nämndens inköps- och upphandlingsverksamhet. Planen uppdateras årligen och beskriver bland annat aktuell inköpsstatistik och planerade upphandlingar. Upphandlingsplanen utgör dels underlag för den egna nämnden, dels för stadens gemensamma planering av strategiskt viktiga inköpsprojekt. En sammanfogad rapport över inkomna upphandlingsplaner kommer att redovisas för kommunstyrelsen.

För att kunna bedriva en effektiv, ändamålsenlig och rättssäker inköpsverksamhet är det avgörande att samtliga verksamheter har en tydlig och robust styrning av sin beställarverksamhet. Inköpsverksamheten måste ha rätt förutsättningar och det är viktigt att upphandlingar möter inköpsbehov på ett effektivt och uthålligt sätt samtidigt som de bidrar till en hållbar utveckling. Syftet med riktlinjen är att tydliggöra nämndens ansvar beträffande inköp och upphandling samt att visa riktning i organiseringen och hanteringen av inköpsverksamheten. Tidigare ”Riktlinjer för direktupphandling” ersätts med ”Riktlinjer för inköpsverksamheten och direktupphandling”.

Denna lokalbehovsplan 2027–2036 för stadsbyggnadsnämnden har tagits fram som en del av stadens gemensamma lokalförsörjningsplan. Stadsbyggnadsnämnden/ stadsbyggnadskontoret fortsätter arbetet med att analysera om och hur förvaltningen använder lokalerna på bästa sätt när nu förvaltningen arbetar mer rumsligt flexibelt. Analysarbetet är inte slutfört men redan i detta skede står det klart att stadshuset inte svarar mot det behov förvaltningen har och kommer att ha i framtiden. För att förvaltningen ska få tillgång till effektiva ytor och lokaler som är anpassade till verksamheten krävs en omfattande ombyggnad av nuvarande lokaler. I lokalbehovsplan 2027-2036 presenteras en uppskattad besparing av stadsbyggnadsnämndens lokalkostnader utifrån scenariot att stadsbyggnadskontoret lämnar ca en tredjedel av nuvarande lokalarea. Besparingen i detta scenario uppgår till ca 3 mkr/år. Huruvida detta är genomförbart får möjligheten att bygga om nuvarande lokaler visa.

Det systematiska kompetensförsörjningsarbetet i Malmö stad sker enligt en stadsgemensam process. Kompetensförsörjningsarbetet i ledningssystemet innebär att nämnderna vartannat år analyserar verksamheternas behov av kompetens och tillgänglig kompetens i verksamheten. I beslutsunderlaget redovisas nämndens samlade resultat samt aktiviteter. Planen följs upp i nästkommande kompetensförsörjningsplan samt i årsanalysen för 2026.

En arkivredovisning redogör för en myndighets handlingar och hur dessa ska hanteras, bland annat vad gäller förvaring och gallring. Enligt arkivlagen ska varje myndighet upprätta en arkivredovisning som består dels av en arkivbeskrivning som ger information om vilka handlingar som finns i myndighetens arkiv och om hur arkivet är organiserat, dels en systematisk arkivförteckning som anger hur dessa handlingar ska hanteras och förvaltas. Arkivredovisningen förtydligar sambanden mellan verksamheten och handlingarna, ger en överblick av handlingsbeståndet, möjliggör sökning av handlingar samt beskriver hur handlingarna ska hanteras och förvaltas. Version 2.2.2 av stadsbyggnadsnämndens arkivredovisning uppdaterades i september 2018. Arkivredovisningen behöver nu kompletteras då förvaltningen har identifierat processer och handlingar som tillkommit efter uppdateringen. Stadsbyggnadskontoret har därför utarbetat en reviderad version av nämndens arkivredovisning, version 3. Den har granskats av Malmö stadsarkiv och nämnden föreslås anta den i sin helhet. Den nya arkivredovisningen föreslås gälla från den 1 januari 2026.

Enligt arkivlagen ska varje myndighet upprätta en arkivredovisning som består dels av en arkivbeskrivning som ger information om vilka handlingar som finns i myndighetens arkiv och om hur arkivet är organiserat, dels en systematisk arkivförteckning som anger hur dessa handlingar ska hanteras och förvaltas. Arkivredovisningens funktion är att göra det möjligt att förstå sambanden mellan verksamheten och handlingarna, överblicka handlingsbeståndet, söka och ta fram handlingar samt hantera och förvalta handlingar. Kommunala lantmäterimyndighetens (KLM) process har tidigare redovisats i stadsbyggnadsnämndens arkivredovisning. Efter en tillsyn av Statliga Lantmäterimyndigheten fick KLM uppmaningar att införskaffa ett eget diarium då KLM är en egen myndighet. Efter dialog med stadsarkivet upprättades en separat arkivredovisning samt ett separat diarium i ärendehanteringssystemet Platina för KLM. Arkivredovisningen har granskats av Malmö stadsarkiv och nämnden föreslås anta den i sin helhet.

Kommunstyrelsen gav i april 2024 Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med fritidsnämnden, kulturnämnden, miljönämnden, tekniska nämnden och kommunstyrelsen att ta fram en strategi för Malmös stadskärna. Syftet är att långsiktigt stärka Malmös stadskärna. Strategin har tagits fram i bred samverkan med aktörer verksamma i stadskärnan. Stadsbyggnadsnämnden föreslås besluta att skicka förslaget till strategi på remiss.

Planuppdrag.
Syftet med planprogrammet för Norra museiområdet är att utreda förutsättningar och föreslå förbättringar för hur karaktärsbärande element, funktioner, flöden, entréer, platser och kopplingar kan samspela och utvecklas, både i förhållande till omgivande stadsväv och sett till museiområdets inre logik och struktur. Planprogrammet ska föreslå åtgärder i den fysiska miljön och befintliga byggnader som kan ligga till grund för framtida investeringar. Planprogrammet ska hantera förutsättningar och förslag både på en övergripande nivå, för området som helhet, och konkreta lösningar på en mer detaljerad nivå.

Antagande.
Inom befintliga industribyggnader finns idag kontor, kulturverksamhet, icke-störande småindustri (gjuteri) och vårdmottagning. Delar av verksamheterna har tidsbegränsade bygglov. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för de verksamheter som idag har tidsbegränsade bygg-lov att finnas kvar. Det levande kulturlivet är en viktig förutsättning och detaljplanen möjliggör att det fortgår. I syftet ingår också att skydda kulturhistoriskt värdefull miljö.

Antagande.
Detaljplanens syfte är att möjliggöra bostadsändamål och centrumverksamhet. Fastighets- och gatukontoret har begärt att ändra användningen för fastigheten Ruffen 1, som idag är planlagd för vård och centrumverksamhet. Den byggrätt som medges i gällande detaljplan har inte utnyttjats på 25 år. Fastighets- och gatukontoret önskar ändra användningen så att bostäder möjliggörs på fastigheten. Bedömningen är att bostadsändamål kan bidra till att en utbyggnad sker.

Granskning.
Planförslaget tar sin utgångspunkt i områdets värdefulla industribebyggelse som vuxit fram under 1900-talet. DUX-fabrikens kontorsbyggnad (fastigheten Spiralen 11) och merparten av ADDO-fabrikens byggnader (fastigheten Spiralen 10) ges rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser. I de före detta industribyggnaderna ska befintlig blandning av verksamheter, med inriktning mot bland annat produktion och kultur, fortsätta samexistera. I den nordvästra delen av planområdet föreslås ett nytt bostadskvarter med en skyddad innergård. Mot befintlig industriverksamhet föreslås mindre känsliga markanvändningar såsom kontor, mobilitetshus och verksamhetslokaler. Den nya bebyggelsen inspireras av de befintliga industrimiljöerna och ska använda sig av samma arkitektoniska uttryck som exempelvis fasadmaterial, takvinklar, framträdande gavelmotiv och långsträckta fasader. Genom kvarteret föreslås en allmän gata och ett allmänt gångstråk, i mitten av kvarteret ett torg och vid Industrigatan en ny park.

Granskning.
Detaljplanen möjliggör ny bebyggelse i form av främst olika typer av småhus men även småskaliga flerbostadshus. Totalt möjliggör planförslaget omkring 46 småhus och 58 lägenheter. Planförslaget innebär att den befintliga gården kan genomgå en varsam omvandling till bostäder, kontor, centrumverksamhet och vård. Detaljplanen syftar även till att förlänga och utveckla ett övergripande grönstråk i utkanten av Tygelsjö.

Samråd
Detaljplanen omfattar den norra delen av Statens Järnvägars verkstadsanläggning i Södra Kirseberg. Detaljplanen möjliggör uppförandet av en ny stadsdel med bostäder, förskola, centrumfunktioner och verksamheter samt allmän plats i form av nya parker, gator och gång- och cykelvägar. Detaljplanen reglerar också bevarandet av de befintliga byggnader och anläggningar som är kulturhistoriskt särskilt värdefulla.

Samråd.
Planförslaget innebär att alla silor inom planområdet utom en får rivas och ersättas av ny bebyggelse i form av tre bostadshus med tillhörande bostadsgård. Del av husens bottenvåningar ska innehålla lokaler för centrumverksamhet. Den bevarade silon beläggs med rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser. Silon får användas för centrumverksamhet och bostadskomplement. En allmänt tillgänglig funktion i form av centrumverksamhet och/eller utsiktsplats ska finnas överst. För tillgänglighet till planområdet och intilliggande fastighet med fordon föreslås en vändplats inom planområdet. Denna möjliggör också passage genom området för gående. Bilparkering avses lösas i intilliggande mobilitetshus och i underbyggt garage inom planområdet.

Samråd.
Detaljplanen möjliggör två kvarter och ett mindre mobilitetshus. Bebyggelsen kommer att ha en stadsmässig skala medbyggnader i tre, fyra, fem respektive sex våningar. I flerbostadshusen tillåts centrumverksamhet i bottenvåningen. Planområdet ligger i närheten av industri och järnväg som utgör riskkällor. Detaljplanen reglerar ett flertal åtgärder för att minska både risk och buller. Planförslaget innebär att byggnaden inom planområdet rivs. Byggnaden har ett visst kulturvärde.

Samråd.
Planförslaget innebär att mark som idag är grönyta planläggs som gata i syfte att möjliggöra en bussgata och utbyggnad av kollektivtrafik i området. Bussgatan är en del av en större ombyggnad av Södervärns bussterminal. Planförslaget innebär också att befintlig grönyta planläggs som park. Inom parkområdet möjliggörs cykelparkering både med och utan tak. Ett område för nätstation föreslås på en grönyta strax öster om Uppsalagången.

Planuppdrag.
Avsikten med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra sammanläggning av fastigheterna Bronsspannen 2 och 12.

Planbesked.
Begäran om planbesked avser ändring av gällande detaljplan för att möjliggöra uppförande av ett LSS-boende om sex lägenheter i ett plan. Stadsbyggnadskontoret föreslår att den sökande ges ett positivt planbesked

Planbesked.
Begäran om planbesked avser ny detaljplan för att möjliggöra flera olika typer av verksamheter samt bevarande av nuvarande verksamheter i befintlig byggnad. Detta berör användningarna centrum (C) för café, restaurang, butik och kontor samt verksamheter (Z) för lager, biltvätt, mekaniker, skrädderi och bryggeri. Stadsbyggnadskontoret föreslår att den sökande ges ett positivt planbesked.

Åtgärden innebär nybyggnad av flerbostadshus och miljöhus, samt ändring av vårdboende till flerbostadshus inom fastigheten Sjöstjärnan 15. Vidare ändras befintlig parkeringsyta mot Villagatan och en parkeringsplats för rörelsehindrade tillkommer inom fastigheten med infart från Hyllie Kyrkoväg. Förslaget innebär att 26 st lägenheter tillskapas inom fastigheten, varav 8 st lägenheter inreds i den nya byggnaden. Förslaget strider mot detaljplanen avseende utfartsförbud samt att mindre del av den ändrade parkeringen placeras inom område som inte får bebyggas. Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att planavvikelsen gällande parkeringen är liten, och att

Ansökan avser nybyggnad av LSS gruppboende med tillhörande komplementbyggnader

Åtgärden innebär ombyggnad av Margarethapaviljongens restaurangbyggnad samt nybyggnad av servicebyggnad för restaurangens behov. Yttre ändringar innebär bland annat nya fönster samt ramper och trappor. Stadsbyggnadskontoret bedömer att de föreslagna åtgärderna är varsamma och att kravet på god helhetsverkan uppfylls.

Föreslagen åtgärd på fastigheten Sporthallen 3, innebär att Malmö stadion rivs i sin helhet. Stadsbyggnadskontoret har i sin bedömning tagit hänsyn till gällande detaljplaner samt till inlämnad dokumentation, som redovisar processen som lett fram till slutsatsen att Stadion behöver rivas och ansökan om rivningslov.

Ansökan avser förhandsbesked för LSS boende för sex boende. Fastigheten ligger utanför detaljplan och områdesbestämmelser. Bedömning har gjorts att det råder ett hårt bebyggelsetryck i området och att åtgärden är så pass omfattande att en detaljplan krävs. Stadsbyggnadskontoret föreslår stadsbyggnadsnämnden att ge negativt förhandsbesked.