Möte 2025-09-25

• Studiebesök Köpenhamn, ordförande Juan-Tadeo Espitia
• Plan för budgetarbetet, ekonomichef Filippa Mellbourn
• Kompensatoriska uppdraget, avdelningschef elevhälsa och samordning, Agneta Fredin Voigt
• Information från förvaltningsdirektör/skolchef Anneli Schwartz
  • Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar
• Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling och rektors beslut om avstängning av elev, avdelningschef hållbarhet och nämnd, Elena
• Zukauskaite
• Lägesrapport, Elena Zukauskaite 
• Verksamhetsrapportering gymnasieutbildningen, utbildningschef Cecillia Ericsson och Johan Aspelin
• Verksamhetsrapportering vuxenutbildningen, utbildningschef Jonas Svensson 

Det nationella professionsprogrammet är en statlig satsning på kompetensutveckling för lärare, förskollärare och rektorer, vilket ger möjlighet att utvecklas i respektive professioner under hela yrkeslivet. Kompetensutvecklingen inom professionsprogrammet har som mål att förbättra undervisningen för eleverna. Huvudmannens ansvar för kompetensutvecklingen preciseras i skollagen genom att legitimerade lärare och förskollärare ska ges möjlighet att delta i meriterande kompetensutveckling.

Syftet med Huvudmannaplan för professionsprogrammet är att tydliggöra gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ställningstagande och arbete utifrån det skollagsstyrda ansvaret att ge legitimerade lärare möjlighet att delta i meriterande kompetensutveckling.

Målet med huvudmannaplanen är att synliggöra hur nämnden använder professionsprogrammets möjligheter för att erbjuda lärare kompetensutveckling inom områden som bidrar till att fler elever når målen med sin utbildning och blir självförsörjande.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:64), 7 kap. 1 §, där elevhälsan ingår, framgår att arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Med dokumentationen som utgångspunkt bör det upprättas en sammanhållen kvalitetsberättelse där det framgår hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under läsåret 2024/2025, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet, och vilka resultat som har uppnåtts.

Rapporten Elevers upplevelse av sin utbildning 2024 inom gymnasieskola och anpassad gymnasieskola tar sin utgångspunkt i skollagens kapitel 4 och 5 och följer upp skolornas arbete med elevinflytande, skolans demokratiuppdrag samt arbetet för trygghet och studiero och mot kränkande behandling. Underlaget bygger huvudsakligen på Skolinspektionens enkät med svar från elever i gymnasieskolan (2023 och 2025), kompletterat med svar från lärare. För anpassad gymnasieskola bygger underlaget på förvaltningens egen enkät.

Genomgången av skolornas arbete visar att samtliga skolor uppfyller demokratiuppdraget där delaktighet och inflytande är grundläggande delar. Skolorna arbetar systematiskt med att organisera för demokratiuppdraget. Upplevelsen av trygghet är stabil i gymnasieskolan, medan studieron försämrats något. I anpassad gymnasieskola är trygghet och studiero högre inom de individuella programmen än inom de nationella programmen.

Rapporten Elevers utveckling mot målen för anpassad gymnasieskola läsåret 2024/2025, utgår från skollagens tredje kapitel och följer upp nämndens arbete med kommunfullmäktigemålen inom målområdena En stad med goda uppväxtvillkor för barn och unga och En attraktiv stad för arbete och hållbar tillväxt. Rapporten anknyter även till delmål 2, 4 och 5 för den anpassade gymnasieskolan i det nationella kvalitetssystemet.

Samtliga skolor har välfungerande rutiner för mottagande av elever. Övergångshandlingar och samtal med elev och vårdnadshavare är utgångspunkten i både planering av undervisningen och elevens individuella studieplan. De individuella studieplanerna är centrala för att följa upp såväl progressionen i den unika elevens kunskapsutveckling som verksamhetens kvalitet. Etablerade strukturer och metoder samt olika forum för uppföljning – som programkonferenser, klasskonferenser och kontinuerliga samtal mellan lärare och elev – är navet i arbetet.

Analysen av höstens gymnasieantagning visar på behov av ekonomisk förstärkning för att bidra ytterligare till undervisningens kvalitet. Förstärkningen i verksamheterna kan finansieras inom nämndens ordinarie ram, genom omdisponering av medel. Sammanlagt föreslås förstärkningar på 11 455 tkr. Förslaget är i linje med nämndbeslut GVN 2024-12-19 § 196 Nämndbudget 2025. Vidare bidrar förslaget till Kommunfullmäktigemålet, Malmö stad arbetar för att ge barn och unga goda uppväxtvillkor samt till Kommunfullmäktigemålet Malmö stad arbetar för att en större andel elever ska fullfölja en gymnasieutbildning. I förlängningen leder det till självförsörjning. Att nå målet med sin utbildning är också en viktig skyddsfaktor mot framtida utanförskap. Beredning av förslaget har skett i samråd med rektorer och utbildningschefer.

Nämnden upprättar årligen en delårsrapport för perioden januari till och med augusti som syftar till att ge kommunstyrelsen och kommunfullmäktige en bild av utvecklingen av verksamhet och ekonomi i Malmö stad och prognostiserat ekonomiskt utfall för året. Delårsrapport 2025 omfattar en avstämning av kommunfullmäktiges mål samt ett delårsbokslut per utgången av augusti månad. I rapporten följs nämndens bidrag till kommunfullmäktiges mål upp ur ett mandatperiodsperspektiv.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över stadsrevisionens granskning av nämndens arbete med det kommunala aktivitetsansvaret.

Malmö stadsrevision har granskat om gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbete med det kommunala aktivitetsansvaret är ändamålsenligt. Den sammanfattande bedömningen är att gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbete med det kommunala aktivitetsansvaret inte är helt ändamålsenligt. Revisionen presenterar rekommendationer för nämndens fortsatta arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden svarar i yttrandet på revisionens synpunkter och presenterar åtgärder som svarar mot revisionens rekommendationer.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över Malmö stads Bostadsförsörjningsprogram 2026–2030.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att ställa sig positiv till att bostadsförsörjningsprogrammet 2026–2030 utgår från Barnkonventionen och Malmö stads policy för mänskliga rättigheter.

Förvaltningen föreslår nämnden att välkomna att jämlikhet och social hållbarhet lyfts som övergripande målområden, då boendesituationen har stor betydelse för barns livsvillkor och möjligheter att uppnå målen med sin utbildning. Vidare föreslår förvaltningen att nämnden ser positivt på att programmet tydliggör kommunens särskilda ansvar för vissa grupper, inklusive barnfamiljer i utsatta områden.

Förvaltningen föreslår nämnden att aspekten avseende trångboddhet förtydligas i det fortsatta arbetet, då även forskning visar att trångboddhet kan ha negativa effekter på barn och ungas studiemiljö och möjligheter att klara målen med sin utbildning.

Förvaltningen föreslår nämnden att understryka vikten av att bostadsplanering samordnas med planering för utbildningsinfrastruktur då närhet till eller goda kommunikationsmöjligheter till utbildningsverksamheter, är avgörande för barns trygghet, delaktighet och möjligheter att nå målen med sin utbildning.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över ett reviderat förslag till handlingsplan när det gäller afrofobi och antisvart rasism. Nämnden yttrade sig över det första förslaget den 31 januari 2025 §11.

Kommunstyrelsen beslutade i oktober 2022 att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag till handlingsplan mot afrofobi och antisvart rasism (STK 2022–950). Stadens remissinstanser ställde sig positiva till att staden förstärker sitt arbete mot afrofobi och antisvart rasism men önskade förtydligande vad gäller ansvarsfördelning, samordning och konkretisering av planens strategiska arbetsområden. Under våren har planen utvecklats och omarbetats i samarbete med forskare från Lunds universitet samt efter synpunkter från remissrundan i staden.

Nu har ett nytt förslag till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism skickats på remiss till berörda nämnder och helägda bolag för inhämtande av synpunkter. Det framgår av ärendet att kommunstyrelsen anser att planerna för arbete mot afrofobi och antisvart rasism samt plan för arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism får samma grundstruktur.

Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig positiv till att staden vill stärka arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. Vidare föreslår förvaltningen att nämnden anser att en handlingsplan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism kommer bidra till en helhetssyn på de åtgärder som redan sker i nämndens verksamheter samt kommer att ytterligare stärka insatsernas effekt genom förtydligad kommunikation och delaktighet. Förvaltningen föreslår att nämnden dock anser att det är en utmaning att uppföljning föreslås ske utanför stadens ordinarie uppföljningsprocess vilket medför utökat och delvis dubbelt uppföljningsarbete eftersom prioriteringar gällande värdegrund och mänskliga rättigheter följs upp både inom ramen för årsanalys och nämndens systematiska kvalitetsarbete. Om särskild uppföljning kommer införas behöver kriterierna för uppföljningen anges i förväg.

Förvaltningen förslår att nämnden ställer sig positiv till att handlingsplanerna får en gemensam struktur och en enhetlig hantering.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över ett reviderat förslag till handlingsplan när det gäller islamofobi och antimuslimsk rasism. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2024 att anta Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism (§128).

Sedan Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism (STK-2022-1456) varit ute på remiss framgår det att båda planernas grundstruktur behöver förtydligas och ha samma grundstruktur. I samband med revideringen vill stadskontoret även utveckla planerna i enlighet med Riktlinjer för Malmö stads styrdokument (STK-2014-1004). Stadskontoret har tagit fram ett nytt förslag till Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Förslaget är att den reviderade versionen av planen ska gälla under åren 2026–2029.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att nämnden lyfter att gymnasieskolans och vuxenutbildningens uppdrag är att verka för öppenhet och respekt för mänskliga rättigheter. Ingen elev ska utsättas för diskriminering eller kränkning enligt diskrimineringsgrunderna. Det är viktigt att arbeta för allas lika värde oavsett bl.a. etnicitet, religion eller trosuppfattning eller ursprung och det är ett arbete som är en central del av gymnasieskolans och vuxenutbildningens uppdrag.

Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig positiv till att staden vill stärka arbetet mot islamofobi och antimsulimsk rasism. Vidare föreslår förvaltningen att nämnden ska anse att en handlingsplan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism kommer bidra till en helhetssyn på de åtgärder som redan sker i nämndens verksamheter samt kommer att ytterligare stärka insatsernas effekt genom förtydligad kommunikation och delaktighet. Förvaltningen föreslår att nämnden dock anser att det är en utmaning att uppföljning föreslås ske utanför stadens ordinarie uppföljningsprocess vilket medför utökat och delvis dubbelt uppföljningsarbete eftersom prioriteringar gällande värdegrund och mänskliga rättigheter följs upp både inom ramen för årsanalys och nämndens systematiska kvalitetsarbete. Om särskild uppföljning kommer införas behöver kriterierna för uppföljningen anges i förväg.

Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig positiv till att handlingsplanerna får en gemensam struktur och en enhetlig hantering.

Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över Stadsbyggnadskontoret förslag till policy för mobilitet och parkering. Policyn anger stadens mål för arbetet med mobilitet- och parkeringslösningar, samt reglerar cykel- och bilparkeringsplatsernas utformning, lokalisering och antal vid ny- och ombyggnation.

Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig positiv till policyn i stort men menar att avsnitt 5 om parkeringslösningarnas utformning bör förtydligas gällande vilken cyklistkategori elever tillhör.

Vidare föreslår förvaltningen att nämnden ställer sig positiv till policyns tydliga barnperspektiv och ambitionen om att ge mer plats åt verksamheter, grönska och mötesplatser i staden. Förvaltningen föreslår att nämnden instämmer i förslaget om sänkning av cykelparkeringsplatser per elev i gymnasieskolan. Nuvarande norm har inneburit en överkapacitet av cykelplatser som konkurrerat om värdefull yta i skolornas utemiljö.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig kring remiss från Skolverket – ”Remiss avseende förslag till kursplaner i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare”.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag till kurser i kommunal vuxenutbildning (komvux) i svenska för invandrare (sfi) och en kursplan för var och en av kurserna. Skolverket ska vidare ta fram förslag till en eller flera nationella kurser för grundläggande läs- och skrivinlärning. Skolverket har även fått i uppdrag att lämna förslag till nödvändiga ändringar i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

De nya kurserna ska ersätta nuvarande kurser i sfi. Kurserna ska vara anpassade till att elever har olika studiebakgrund och kurserna ska kunna ha olika inriktningar utifrån elevernas behov och mål med studierna. Av varje kursplan ska kursens studieomfattning i form av verksamhetspoäng framgå. Vidare ska en eller flera nationella kurser i grundläggande läs- och skrivinlärning tas fram.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedömer att utredningens förslag är välgrundade och att det är en fördel om kurserna inom sfi får en liknande struktur som grundläggande och gymnasiala kurser inom komvux.

Utredningen presenterar inga förslag på sfi-kurser med yrkesinriktning eller yrkesinfärgning, men förvaltningen föreslår att nämnden påpekar att detta är något som borde utredas vidare.

Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig positiv till förslaget att för varje kurs i sfi ange kursens studieomfattning i form av verksamhetspoäng. Det blir tydligare för huvudmannen och eleven att planera studierna när omfattningen räknas i verksamhetspoäng.

Förvaltningen föreslår att nämnden påpekar att Skolverket kommer att behöva utarbeta ett tydligt stödmaterial och nationellt framtagen kompetensutveckling för implementering av förändringarna.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig kring remiss från Skolverket – ” Remiss avseende förslag till kursplaner för yrkeskurser på grundläggande nivå i kommunal vuxenutbildning m.m.”

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på yrkeskurser på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Kurserna ska ge grundläggande yrkeskunskaper och innehålla praktiska inslag samt kunna kombineras till hela yrkesutbildningar på grundläggande nivå. Kurserna ska kunna byggas på till utbildning på gymnasial nivå om individen vill det. Vidare ska kurserna svara mot de kompetenskrav som olika branscher ställer och ska kunna leda till arbete.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen förslår att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedömer att utredningens förslag är välgrundade och att de sannolikt kommer medföra att eleverna tidigare och i större omfattning kan motiveras att välja en yrkesinriktning. Skolverket föreslår att det inte ska införas ett krav på arbetsplatsförlagt lärande (apl) för yrkeskurser på grundläggande nivå. Förvaltningen föreslår att nämnden anser att apl på de föreslagna yrkeskurserna skulle stärka kvaliteten på kurserna och ytterligare motivera eleverna att välja ett specifikt yrkesspår.

Förvaltningen förslår att nämnden också påpekar att det hade varit en fördel om eleverna på de grundläggande yrkeskurserna skulle kunna erbjudas förtur vid ansökan till gymnasiala yrkesprogram inom samma yrkesområde. Nämnden föreslår att frågan utreds vidare, så att konsekvenser för andra elevgrupper beaktas.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över Remiss Socialdepartementet – Ansvaret för hälso- och sjukvården (SOU 2025:62).

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för elevhälsan vid skolor där nämnden är huvudman. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår nämnden att framhålla vikten av att elevhälsans roll gällande vaccinationer beaktas vid ett utökat statligt ansvar för vaccinationer, för att säkerställa elevers fortsatta tillgång till vaccinationer under skolgången. Förvaltningen föreslår nämnden att framhålla att remissflödet mellan kommun och region upprätthålls även vid ett stärkt statligt ansvar, för att säkerställa kontinuitet i elevhälsoarbetet. Vidare föreslår förvaltningen nämnden att understryka vikten av att det vid stärkt statligt ansvar för hälso- och sjukvården säkerställs att samverkan avseende SIP (samordnande individuella planer) fortlöper för den enskilde.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över Justitiedepartementets remiss Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel (SOU 2025:87). Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens synpunkter omfattar de delar som berör nämndens verksamhet och ansvarsområde.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att ställa sig positiv till att korruptionsbrotten samlas i en ny lag. Förvaltningen föreslår nämnden att ställa sig generellt positiv till att straffskalorna för brott som går under begreppet korruptionsbrott i den nya lagen höjs för att spegla att de i praktiken utgör brott mot allmänheten snarare än förmögenhetsbrott. Förvaltningen föreslår nämnden att tillägga att konsekvensen av att även ringa mutbrott blir straffbara är att handlingar som tidigare inte omfattats nu kan bedömas som brott. Det kan skapa osäkerhet i vardagliga situationer, till exempel kring gåvor, representation eller samarbeten, där offentligt anställda behöver förstå var gränsen för straffbarhet går.

Förvaltningen föreslår nämnden att ställa sig positiv till intentionen bakom att införa brottet missbruk av offentlig ställning. Förvaltningen föreslår nämnden att anse att lagen i sin föreslagna utformning lämnar utrymme för tolkning vilket kan innebära att lagrummets tillämpningsområde blir oproportionerligt brett.

Förvaltningen föreslår nämnden att invända mot utredningens förslag avseende straffskärpning för brottet tjänstefel. En straffskärpning av tjänstefel kan öka rädsla att göra fel i tjänsteutövning vilket riskerar att påverka innovationsvilja samt vilja att ta ansvar.

Den moderata gruppen i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden besökte Komvux Malmö Kungsgatan onsdagen den 26 mars 2025. Gruppen fick då reda på att flertalet av utbildningarna på skolan har mycket högt söktryck och att det enligt personalen finns möjlighet till att utöka verksamheten. Därför anser den moderata gruppen att gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen bör utreda möjligheten att starta upp en lärlingsutbildning inom slakteri och chark. Förvaltningen bör även utreda om det finns tillgängliga lokaler med storköksutrustning, både i kommunens bestånd eller hos andra aktörer, som kan möjliggöra en utökning av antalet studieplatser inom befintlig verksamhet.

Förvaltningen föreslår nämnden att anse den första att-satsen besvarad, att gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ges i uppdrag att utreda möjligheten till att starta lärlingsutbildning inom styckning och chark. Utredningen visar dock att utbildningen inte kan genomföras i nuläget.

Förvaltningen föreslår nämnden att bifalla den andra att-satsen, att gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ges i uppdrag att utreda om det finns tillgängliga lokaler med storköksutrustning, både i kommunens bestånd eller hos andra aktörer, som kan möjliggöra en utökning av antalet studieplatser inom befintlig verksamhet. Utredningen kommer återrapporteras till nämnd våren 2026.

Den 12 januari 2023 har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden inrättat ett arbetsutskott för perioden 2023-01-01 – 2026-12-31. Enligt beslutet består arbetsutskottet av tre ordinarie ledamöter och tre ersättare. Nämnden har utsett Juan-Tadeo Espitia (S) som ledamot (1) tillika ordförande, Narcis Spahovic (L) till ledamot (2) tillika vice ordförande och John Roslund (M) till ledamot (3) i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott. 

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har utsett Gaby Wallström (S) till ersättare (4) och Surra Al Sakban (MP) till ersättare (5) i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndensarbetsutskott under perioden 2023-01-12 till 2026-12-31 samt Mats Mattsson (M) till ersättare (6) i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott under perioden 2023-01-12 till 2023-06-30. Nya ersättare har utsetts vid avslutad period samt vid avsägelser av uppdrag. Följande ledamöter ingår i arbetsutskottet enligt det senaste beslutet: Juan-Tadeo Espitia (S) ledamot (1) tillika ordförande, Narcis Spahovic (L) ledamot (2) tillika vice ordförande och John Roslund (M) ledamot (3), Annika Löfstedt (S) ersättare (4) Klara Holm ersättare (5) samt Jonathan Rosenqvist (M) (6) ersättare.

Mats Krister Mattsson (M) anmälde ett ärende 28 augusti 2025 om att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ska ta upp frågan om arbetsutskottets sammansättning. 

Enligt kommunallagen 6 kap. 37 § kan nämnden lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, så kallad delegering. En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Enligt 7 kap. 5-8 §§ samma lag får nämnden även uppdra åt en anställd att besluta. De beslut som får delegeras finns med i nämndens delegationsordning. Alla beslut som fattats med stöd av delegation ska redovisas på nästa nämndsammanträde.