Möte 2024-12-19

• Näringslivsprogram, utvecklingssamordnare Omvärld och näringsliv stadskontoret, Kristina Olsson
• Information från skolchef/förvaltningsdirektör Anneli Schwartz

  • Rekrytering

  • Sveriges kommuner och Regioners (SKR) skolchefsnätverk

  • Läslistor Skolverket

  • Modern systemmiljö

  • Följeforskning Malmö universitet

• Information enhetschef fysisk miljö, Drilon Iberdemaj

  • Stadionområdet

  • Hyresavtal  

• Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling och rektors beslut om avstängning av elev, Blerina Nerjovaj, förvaltningsjurist 
• Lägesrapport, Elena Zukauskaite, avdelningschef hållbarhet och nämnd
• Verksamhetsrapportering gymnasieutbildningen, utbildningschefer Johan Aspelin och Cecilia Ericsson

• Verksamhetsrapportering vuxenutbildningen, utbildningschef Jonas Svensson

Lokalbehovsplanen utgör grunden för nämndens lokalplanering. Planen uppdateras årligen och beskriver nämndens övergripande lokalbehov idag och framöver, med utgångspunkt i nämndens uppdrag och kommunfullmäktiges mål. I planen beskrivs användandet av befintliga lokaler, hur lokalbehoven utvecklas under perioden samt hur planeringen ser ut för att tillgodose de behoven. Lokalbehovsplanen beskriver också hur nämndens lokalkostnader påverkas av planeringen. Både lokalnyttjare och lokalförsörjare bidrar i planeringsarbetet och planen beslutas av respektive lokalnyttjande nämnd. Lokalbehovsplanen utgör ett underlag dels för nämndens lokalplanering, dels för stadens samlade lokalförsörjningsarbete.

Inför nämndsbudget 2021 beslutade nämnden att anta en ny resursfördelningsmodell för gymnasie- och gymnasiesärskola , med syfte att öka likvärdigheten. Resursfördelningsmodell utvärderas årligen innan beslut om nämndsbudget för kommande år. Utvärderingen innehåller förslag till förändringar utifrån analys av priser, kostnader samt koppling till det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvärderingen baserar sig på den resursfördelningsmodell som ligger till grund för nämndsbudget 2024 och ger förslag på justeringar inför nämndsbudget 2025 för att främja likvärdighet

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fastställer varje år en nämndsbudget som innehåller ”Plan för verksamheten”, ”Plan för ekonomin” samt ”Plan för kommunfullmäktigemålen”.  Enligt kommunfullmäktiges tidplan för budget- och uppföljningsprocessen ska nämnderna besluta om Nämndsbudget 2025 senast den 5 februari 2025.

Bidraget till fristående gymnasieskola och anpassade gymnasieskola består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp. Hemkommunen ska lämna bidrag för varje elev på ett nationellt program vid en fristående gymnasieskola där huvudmannen fått godkännande från Skolinspektionen. Bidrag från hemkommunen till fristående gymnasieskola regleras i 16 kap. 52–55 §§, 17 kap. 31-36 §§ samt 19 kap. 45-48 §§ skollagen (2010:800). I 13 kap. gymnasieförordningen (2010:2039) finns det närmre bestämmelser gällande bidrag till enskilda huvudmän för dessa skolformer. Priserna för grundbelopp är förenliga med nämndsbudget 2025. För att ett beslut om bidrag till enskilda huvudmän ska kunna prövas genom förvaltningsbesvär krävs att beslutet är riktat till just den part det berör (42 § förvaltningslagen SFS 2017:900)

Det finns tre nivåer (studieväg 1, studieväg 2 och studieväg 3) för ersättning till folkhögskolor avseende svenska för invandrare. Ersättning för distansutbildning har ett lägre pris som är samma för samtliga studievägar. Om beslut om nämndsbudget 2025 sker efter decembersammanträdet kommer eventuell avvikande ersättning för 2025 justeras retroaktivt.

I ärendet presenteras förslag på Upphandlingsplan 2025–2026 för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. I budget 2018 beslutade kommunfullmäktige att samtliga nämnder ska redovisa aktuell inköpsstatistik, planerade upphandlingar (över tröskelvärdet) och hållbarhetskrav samt behov av innovativa inköpslösningar. Upphandlingsplanen ligger till grund för stadens gemensamma planering av strategiskt viktiga inköpsprojekt, vilken kommer att antas i kommunstyrelsen årligen med start 2022.

Målsättningen med regler för kontroll av verifikationer är att undvika oavsiktliga eller avsiktliga fel och därigenom säkerställa att transaktioner bokförs så att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna samt att överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat. Varje nämnd utser besluts- och behörighetsattestanter samt ersättare för dessa. Uppgifterna sammanställs i en attestförteckning. Nämnden ansvarar för att denna attestförteckning hålls aktuell och förvaras på ett överskådligt sätt.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har identifierat behov av ändringar i attestinstruktionen. De föreslagna ändringarna avser punkterna 3.2.2 Hyror enligt kontakt och 3.3.9 Investeringar. Ändringarna avser behörighet för förvaltningens enhetschef för Fysisk miljö att attestera fakturor enligt angivna punkter. I nuläget är det endast ekonomichef på Avdelningen för ekonomi och fysisk miljö som har behörighet. I punkt 3.3.17 Försäljning och köp av skolplats inklusive tilläggsbelopp är föreslagen ändring att förvaltningens ekonomichef ska ha behörighet att attestera kostnader och intäkter avseende försäljning och köp av skolplats mot fristående skolor inklusive tilläggsbelopp. Tidigare har behörigheten legat på avdelningschef för Kvalitet och utveckling respektive avdelningschef på kommunikation. 

De föreslagna ändringarna jämfört med tidigare version framgår av bilagan ”Förslag till reviderad attestinstruktion med tydliga ändringar”. Ändringarna framgår av genomstruken text samt i röd text. Bilagt finns även den reviderade versionen med inarbetade förändringar för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som nämnden föreslås fastställa. Ändringarna föreslås gälla från den 1 januari 2025.

Rapport: Övergångar mellan skolformer utgår från skollagens andra och tredje kapitel och behandlar Malmö stads arbete med övergångar mellan och inom skolformer, vilket är ett av nämndens prioriterade utvecklingsområden. I rapporten följs upp hur övergångsarbetet har bidragit till att eleven kunnat fullfölja sin utbildning och huruvida verksamheterna arbetat för att underlätta övergångar från en skolform till en annan samt mellan olika verksamheter inom en skolform. Studie- och yrkesvägledarnas roll i övergångsarbetet följs också upp. Rapporten visar att Malmö stads grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning kontinuerligt arbetar för att elever ska gå igenom utbildningskedjan utan hinder. Skolorna tillämpar rutiner för övergångsarbetet. Antalet elever i gymnasieskolan med övergångshandlingar har ökat. Inom komvux arbetar personalen med olika insatser, för att främja övergångar för eleverna. Exempelvis görs kunskapsutbyte mellan lärare inom sfi och grundläggande vuxenutbildning för att skapa gemensam förståelse av nivåer i olika utbildningar.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fattade beslut om ett ramverk för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp utbildningen, analysera orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen (4 kap. 3 § skollagen). Genom ett utvecklingsarbete har förvaltningen kommit fram till att ramverket bör justeras.

Nämnden föreslås besluta att justera ramverket för det systematiska kvalitetsarbetet när det gäller tidpunkten för rapportering från vuxenutbildningen. Rapport elevers upplevelse av sin utbildning (vux) flyttas till mars istället för april medan rapport angående elevers utveckling mot målen (vux) flyttas till april istället för mars. Vidare att gymnasieskolans redovisning av rapport angående elevers upplevelse av sin utbildning flyttas till juni istället för maj medan PM gällande avbrott och genomströmning (gy) flyttas till augusti istället för juni. 

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att besvara en remiss om motion från Nicola Rabi (M) angående förbättrad tillgång av kulturella upplevelser för skolbarn genom den kulturella allemansrätten. Motionären föreslår kommunfullmäktige att besluta att uppdra åt kulturnämnden att utreda om det finns möjlighet att se till att alla Malmö skolors elever får minst en kulturell upplevelse per år och elev.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till det som framkommer i ärendet. Alla skolor har möjlighet att erbjuda elever kulturupplevelser inom ramen för kulturell allemansrätt på skoltid.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att svara på en motion från Anfal Mahdi (V) om ungdomsdialoggrupper. Motionären föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda införandet av ungdomsdialoggrupper i olika områden av Malmö.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår nämnden att anse att det finns väl fungerade forum för ungdomsdialog och ser inget behov av parallella processer och föreslår därmed att kommunfullmäktige ska anse motionen besvarad.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att svara på en motion från Emma-Lina Johansson (V) om normbrytande liv i Malmö stad. Motionen hänvisar till en rapport som Göteborgs stad tagit fram om hur det är att leva ett normbrytande liv i staden. Denna rapport ledde fram till ”Plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor”. Motionären menar att Malmö stad saknar ett strukturerat arbete för hbtqia+-personers livsvillkor eftersom arbetet till stor del görs av ideella organisationer och inga studier med fokus på hur det är att leva och/eller arbeta i Malmö stad har genomförts.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att bedöma att de insatser som genomförs inom ramen för befintliga regelverk och rutiner är tillräckliga och att det därmed inte finns behov av ytterligare uppföljning och handlingsplan. Utifrån vad som framkommer i ärendet föreslår förvaltningen nämnden att föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att svara på en motion från Lisa Stole (V) om att ansluta Malmö stad till Skånetrafikens ungdomsbiljett. Ungdomsbiljetten är en biljett som Skånetrafiken tillhandahåller för ett valt åldersspann. Biljetten ger tillgång till resande i hela Skåne hela året, dygnet runt, mot en fast kostnad för kommunen per ungdom och per år.

Utifrån förutsättningar i nämndsbudget föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Däremot föreslår förvaltningen nämnden, som redan nämnt, att se fördelar med förslaget i relation till kommunfullmäktiges mål och ställer sig därför positiv till vidare utredning i staden avseende möjligheten till kollektivtrafik utan kostnad för barn och unga i Malmö.

John Roslund (M) har den 21 september 2024 inkommit med ett nämndinitiativ till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. I nämndinitiativet föreslås gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden besluta att gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen tar fram tydliga riktlinjer för att säkerställa att hot och våld mot anställda och elever polisanmäls av förvaltningen.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden anser nämndinitiativet besvarat gällande hot och våld mot anställda med hänvisning till vad som framgår i ärendet. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden avslår nämndinitiativet gällande hot och våld mot elever med hänvisning till gällande lagstiftning och i avvaktan på eventuell ny lagstiftning.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutade 2024-06-14 §111 att utse Lena Hjalmarsson (M) till ersättare för perioden 2024-07-01 till 2024-12-31. 

Nämnden ska enligt nämndens arbetsordning utse ny ersättare i arbetsutskottet bland nämndens ledamöter eller ersättare. Arbetsutskottet behandlar förslag till ny ersättare för Moderaterna från och med 2025-01-01 - 2026-12-31. 

Enligt kommunallagen 6 kap. 37 § kan nämnden lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, så kallad delegering. En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Enligt 7 kap. 5-8 §§ samma lag får nämnden även uppdra åt en anställd att besluta. De beslut som får delegeras finns med i nämndens delegationsordning. Alla beslut som fattats med stöd av delegation ska redovisas på nästa nämndsammanträde.