Möte 2025-03-28

• Klimatrådslag i Malmö, projektledare Elin Hasselberg, miljöförvaltningen

• Arbetet kring islamofobi och antisemitism, rektor Malmö Citadellsgymnasium - Anna Lorentz och rektor Malmö latinskola - Fredrik Hemmensjö

• Preliminär ansökningsstatistik, antagningschef Cecilia Jönsson

• Information från skolchef/förvaltningsdirektör Anneli Schwartz

  • Återkoppling strategiskt nätverk för utbildning

  • Skolinspektionen Malmö latinskola

  • SSPF Agnesfrids gymnasium

  • Rekryteringar

• Bokslutsmöte med stadsrevisionen, ordförande Juan-Tadeo Espitia

• Information från förvaltningsjurist Blerina Nerjovaj

  • Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling och rektors beslut om avstängning av elev

  • Årsrapport kränkningsärenden 2024

• Lägesrapport, Elena Zukauskaite
• Verksamhetsrapportering gymnasieutbildningen, utbildningschef Cecilia Ericsson
• Samverkan inför mottagandecenter Malmö och nya socialtjänstlagen, avdelningschef elevhälsa och samordning, Agneta Fredin

Utifrån patientsäkerhetslagen, SFS 2010: 659, under vilken elevhälsans medicinska och psykologiska insats lyder, är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sådant sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Vårdgivaren ska varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och vilka resultat som har uppnåtts.

Rapporten Elevers upplevelse av sin utbildning 2024 inom vuxenutbildningen utgår från skollagens kapitel 4, 5 och 6 och följer upp nämndens arbete med kommunfullmäktigemålen inom målområdet Trygghet och delaktighet. Rapporten knyter även an till nämndens prioriterade områden för vuxenutbildningen 2024. Dessa är satsningar för ökad trygghet och studiero samt stärkt demokrati- och värdegrundsarbete. I rapporten följs verksamheternas arbete med läroplanens demokratiuppdrag, elevinflytande och elevernas upplevelse av trygghet och studiero upp. Vidare behandlar rapporten anmälningar om kränkningar och diskriminering samt huvudmannens klagomålshantering.

Elevernas upplevelse av sin utbildning analyseras utifrån svaren på elevenkäten 2023 och 2024. För elever som studerar helt på distans redovisas enbart svar gällande antidiskriminering. Sammantaget känner sig elever inom vuxenutbildningen trygga, delaktiga i sina studier och respekterade av personal. Såväl antalet kränkningsanmälningar som antalet inkomna klagomål är få.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig kring stadsrevisionens granskning av nämndens arbete med mänskliga rättigheter.

Malmö stadsrevision har granskat gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens, hälsa-, vård- och omsorgsnämndens, stadsbyggnadsnämndens samt kommunstyrelsens efterlevnad av policy för mänskliga rättigheter. Den sammanfattande bedömningen är att nämndernas implementering av policyn för mänskliga rättigheter inte är helt ändamålsenlig. Revisionen presenterar rekommendationer för nämndernas fortsatta arbete kring mänskliga rättigheter. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden svarar i yttrandet på revisionens synpunkter och presenterar åtgärder som svarar mot revisionens rekommendationer.

Årets första resultatavstämning och ofördelade medel i nämndsbudget 2025 möjliggör ekonomiska förstärkningar av verksamhet. Sammanlagt föreslås förstärkningar på 8 854 tkr, varav 3 000 tkr riktas till vuxenutbildning och 5 354 tkr riktas till gymnasiet. Därutöver föreslås en förstärkning på 500 tkr för att förvaltningsövergripande utreda vilka kompetenser som kommer att vara relevanta för framtidens arbetsmarknad. Förslagen är i linje med det systematiska kvalitetsarbetet och nämndsbudget 2025. Förstärkningarna sätter också Malmöbor i centrum och bidrar till förverkligande av nämndens ansvar av rätten till utbildning och rätten till arbete utifrån Malmö stads policy för mänskliga rättigheter.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig om Utvecklingsplan för kontaktcenter 2025 och framåt; nu en fråga om remiss (STK-2024-1400).

Servicenämnden har till kommunstyrelsen inkommit med Utvecklingsplan för kontaktcenter 2025 och framåt. Servicenämnden har fått i uppdrag av kommunfullmäktige (KF 2022-02-03 §9) att årligen till kommunstyrelsen ta fram en plan som ska ge riktning för kontaktcenter och även ta fram en samarbetsprocess för nära samarbete med alla förvaltningar. Planen ska vara flerårig och uppdateras årligen. Kommunstyrelsen ansvarar för att besluta om planen och samarbetsprocessen.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att välkomna förslagen i ”Utvecklingsplan för kontaktcenter 2025 och framåt”. Förvaltningen föreslår nämnden att lyfta att implementeringen av ett stadsgemensamt Malmöbemötande förutsätter kompetenshöjande insatser i stadens alla verksamheter. Förvaltningen föreslår att nämnden anser att utvecklingsplanen för kontaktcenter bör koordineras med IT och digitalisering (ITD) för att skapa en sammanhållen och ändamålsenlig digitaliseringsprocess som bidrar till kommunfullmäktiges mål om god och likvärdig service.

Förvaltningen föreslår att nämnden lyfter att en fortsatt utveckling av kontaktcenters lokala service behöver ta hänsyn till nämndens insatser i stadsområden. Förvaltningen föreslår nämnden att önska förtydligande avseende kompetensprofil och omfattning av uppdrag för tilltänkt samordnarroll. Förvaltningen föreslår nämnden att därtill önska förtydligande om förväntad resurssättning till samordnarrollen för förvaltningarna.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att inkomma med synpunkter på remiss från Utbildningsdepartementet – ”På språklig grund” (SOU 2025:9). Regeringen beslutade den 14 december 2023 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över ämnet svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. Utredningens uppdrag har bestått av två delar.

I den första delen har utredningen haft i uppdrag att se över ämnet svenska som andraspråk i syfte att ämnet bättre ska möta behoven både hos elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket och hos elever som kommit längre i sin andraspråksutveckling. I den andra delen har uppdraget varit att analysera om, och i så fall hur, deltagande i modersmålsundervisning påverkar elevers integration, studieresultat och kunskapsutveckling i svenska språket.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden påpekar att utredningen presenterar väl genomtänkta och tydliga förslag. Bakgrunden till förslagen beskrivs utförligt och förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig bakom förslagen i stort. Vidare föreslår förvaltningen nämnden att det är viktigt att ett tydligt stödmaterial kring förslagen tas fram nationellt och att resurser tillförs till kompetensutveckling av berörd personal, exempelvis av rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare och administratörer.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över betänkandet ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan” (SOU 2025:8). Betänkandet innehåller förslag till (1) förändringar i skollagen för att stärka rektorns och lärarnas möjlighet att upprätthålla trygghet och studiero, (2) förstärkningar i arbetet mot kränkande behandling och (3) inrättande av ett nationellt frånvaroregister för att motverka frånvaro.

Det saknas en stringent överensstämmelse mellan föreslagna skollagsändringarna och läroplanernas skrivningar. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att nämnden understryker vikten av att föreslagna skrivningar i skollagen och läroplanen för gymnasiet ses över. Nämnden föreslås även ställa sig kritisk till att utredningens förslag inte heller tar hänsyn till huvudmannens roll. Ansvaret för trygghet och studiero läggs i stället direkt på rektorn.

I relation till skolans styrdokument föreslår förvaltningen att nämnden lyfter vikten av att utredningens förslag att läraren leder och beslutar om undervisningen bör skrivas in i skollagen. Det kan underlätta för lärare som utsätts för otillbörliga påtryckningar.

Av utredningens egen konsekvensanalys framgår att förslagen innefattar risk ur ett barnrättsperspektiv när en elev kan visas ut ur undervisningslokalen utan att först ha uppmanats att ändra sitt uppförande. Det föreligger även en risk att rättssäkerheten för elever i skolan minskar när lärare inte behöver dokumentera och motivera kvarsittningar och utvisningar. Vidare finns det en risk för minskad trygghet för den elev som utvisats, om det inte finns skolpersonal med adekvat kompetens som tar emot eleven utanför klassrummet. Det finns avslutningsvis en risk att elever med funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet eller koncentrationssvårigheter oftare än sina klasskamrater kommer att utvisas. Därmed föreslår förvaltningen att nämnden ställer sig tveksam till förslaget att läraren ska kunna visa ut eleven ur klassrummet utan att först ha uppmanat eleven att ändra sitt beteende vid en allvarlig händelse. Förvaltningen föreslår att nämnden understryker vikten av att elever som stör ordningen upprepade gånger får stöd och medvetandegörs om konsekvenser för att ändra sitt beteende.

Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig tveksam till förslaget att rektorn kan fatta beslut om att neka en elev tillträde till skolan. Nämnden föreslås understryka vikten av att skolan utreder vad en elevs ordningsstörning beror på. Nämnden föreslås även lyfta behovet av en utredning om hur förslaget påverkar lärares arbetsmiljö, om det införs.

Förvaltningen föreslår att nämnden är positiv till att möjligheten att tillfälligt omplacera en elev utökas till åtta veckor per termin. Nämnden föreslås även ställa sig bakom utredningens förslag om att föra in en skrivning i skollagen om att det ska utarbetas en plan för att stödja elevens återgång till den undervisning vid den enhet som ska vara elevens skolenhet efter den tillfälliga omplaceringen.

Förvaltningen föreslår att nämnden lyfter diskrepansen mellan utredningens förslag om begränsat inflytande för vårdnadshavare och läroplanens skrivningar om att skolorna ska samverka med vårdnadshavare och säkerställa insyn i elevernas skolgång.

Förvaltningen föreslår att nämnden ber om ett förtydligande av hur förslaget om skolregler, konsekvensplan och förväntansdokument förväntas bidra till arbetet med trygghet och studiero. De allra flesta skolor har ordningsregler idag, vilka är framtagna med eleverna. Forskningen framhåller att det gemensamma ansvaret för att upprätthålla normer och värderingar i skolan ger effekt på trygghet och studiero snarare än ett dokument med ordningsregler. Nämnden föreslås betona risken för att ett framtagande av dessa planer kommer att utgöra ytterligare en administrativ börda för skolans personal.

Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig positiv till att akutskola definieras i skollagen. Nämnden föreslås samtidigt betona vikten av att förslaget förtydligar möjligheten till akutskolor i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.

Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig positiv till att regleringen om kränkande behandling ses över i sin helhet. Nämnden föreslås efterfråga ett förtydligande av vad mobbningsbegreppet förväntas tillföra i förhållande till det etablerade begreppet kränkande behandling. Förvaltningen föreslår också att nämnden ställer sig positiv till att det inrättas ett nationellt centrum för skoltrygghet och mot mobbning.

Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig positiv till att begreppen giltig och ogiltig frånvaro definieras i skollagen och att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett nationellt frånvaroregister. Förvaltningen föreslår att nämnden understryker vikten av en gedigen utredning för gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola tas fram. Förvaltningen föreslår avslutningsvis att nämnden betonar att ett sådant register inte får blir en administrativ börda för personalen i skolan och att kostnader för ett sådant register inte tillförs kommunerna.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har fått möjlighet att yttra sig över Magnus Olsson, Michael Hård af Segerstad och Lisbeth Persson Ekströms (SD) motion om en ny måltidspolicy enligt Uddevallas husmanskostmodell. Uddevalla har enligt motionärerna infört en måltidspolicy som sätter svensk husmanskost i centrum och säkerställer ett mångsidigt och näringsrikt utbud med fokus på svenska och lokala råvaror. Målet är att få fler att äta sig mätta och minska svinnet. Svensk husmanskost ska vara basen i kommunens menyer men det ska också serveras ett vegetariskt alternativ. Svenska livsmedel av hög kvalitet ska vidare prioriteras ihop med den svenska husmanskosten.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedömer att serviceförvaltningens arbete med dynamisk upphandling ökar möjligheten att använda närproducerade råvaror. Stadens mål om hållbarhet är även ett mål för serviceförvaltningens verksamhet där till exempel att minska svinnet ingår.

Förvaltningen föreslår att nämnden ska bedöma att motionens förslag redan är tillgodosedda genom den måltidsverksamhet som nämnden bedriver genom avtal med serviceförvaltningen och att motionen avslås. När det gäller vilka maträtter som serveras föreslår förvaltningen att nämnden anser att beslut bör fattas av personalen i måltidsverksamheten. Förvaltningen föreslår nämnden att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till det som framkommer i ärendet.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att svara på en motion från Jaqueline Maly (SD), Lisbeth Persson Ekström (SD) och Magnus Olsson (SD) om fysisk aktivitet på recept (FaR) för barn och ungdomar i elevhälsovården.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår nämnden att följa utvecklingen av funktionsstödsförvaltningens implementering av fysisk aktivitet på recept och inväntar att ta del av projektets utvärdering hösten 2025 för att bedöma om och hur det kan implementeras i nämndens verksamheter. Utbildningsinsatser kan bli relevant i samband med eventuell implementering av FaR. Förvaltningen föreslår nämnden att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till det som framkommer i ärendet.

Vid kontakter med myndigheter och företag efterfrågas ofta vem som har rätt att företräda nämnden/förvaltningen. Nämnden utser därför namngivna personer med rätt att företräda nämnden/förvaltningen och underteckna handlingar å dess vägnar. Detta kan gälla allt från överenskommelser om övergripande projekt till enskilda avtal och ansökningar.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutade 2023-01-12, § 4, om vilka i nämnd och förvaltning som fick rätt att teckna avtal, ansökningar och liknande handlingar för nämnden och förvaltningens räkning. På grund av personalavgång av tidigare redovisningsansvarig Andreas Von Wachenfelt föreslås en korrigering av tidigare beslut, där ny redovisningsansvarig Lars Renblad föreslås att, två i förening, ha rätt att underteckna avtal, ansökningar och likande handlingar från och med den 31 mars 2025.

Enligt kommunallagen 6 kap. 37 § kan nämnden lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, så kallad delegering. En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Enligt 7 kap. 5-8 §§ samma lag får nämnden även uppdra åt en anställd att besluta. De beslut som får delegeras finns med i nämndens delegationsordning. Alla beslut som fattats med stöd av delegation ska redovisas på nästa nämndsammanträde.