Möte 2025-04-25

• Stadsrevisionens årsrapport för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2024, ordförande Juan-Tadeo Espitia
• Information från skolchef/förvaltningsdirektör Anneli Schwartz
  • RISE (Research Institutes of Sweden)
  • Vitesföreläggande 
• Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling och rektors beslut om avstängning av elev, förvaltningsjurist Blerina Nerjovaj

• Lägesrapport, avdelningschef Elena Zukauskaite

• Verksamhetsrapportering vuxenutbildningen, utbildningschef Jonas Svensson 
• Verksamhetsinformation Kommunalt aktivitetsansvar (KAA), enhetschef KAA-Ung Malmö, Besnik Ismajli
• Nytt gyantagningssystem, enhetschef digitalisering och IT, Karl Marhäll

Kvalitetsrapporten Elevers utveckling mot målen inom vuxenutbildningen utgår från skollagens kapitel 3 och kapitel 20, läroplanen för vuxenutbildning, förordningen om vuxenutbildning samt Malmö stads policy för mänskliga rättigheter. Rapporten beskriver måluppfyllelse, verksamheternas arbete med elevens stimulans och stöd, elevens utveckling av kunskap och kompetens samt verksamheternas bidrag till kompetensförsörjning till arbetslivet.

Föreliggande rapport beskriver och analyserar resultaten för de elever som under 2024 fullföljde sin utbildning. På yrkesutbildningarna sammantaget är måluppfyllelsen mycket hög med över 90 procent godkända betyg. På komvux på grundläggande nivå har andelen godkända betyg minskat i både Malmö och riket, och på allmänna kurser på gymnasial nivå ligger andelen godkända betyg sammantaget på samma nivå som föregående år. Här varierar måluppfyllelsen mellan olika kurser. Flest godkända betyg sätts i svenska 1 och svenska 2 och färst godkända betyg sätts i matematik 1b och matematik 2b. På kombinationsutbildningarna är måluppfyllelsen hög, och andelen elever som fått jobberbjudande under eller direkt efter utbildningen ökade med elva procentandelar jämfört med 2023.

Vuxenutbildningen i Malmö har en stor bredd vad gäller olika utbildnings- och studieformer, något som krävs för att matcha behov och önskemål från en heterogen och rörlig målgrupp. Generellt fortsätter distansundervisningen att öka och uppvisar i stort sett likvärdiga resultat som klassrumsundervisningen.

Detta ärende avser anskaffning av lokaler för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola inom fastigheten Innerstaden 9:173. Lokalerna kommer att bli en del av Malmö stads nya multisportbyggnad som är ett av projekteten i den pågående utvecklingen av Stadionområdet. De nya lokalernas syfte är att möjliggöra en utökning av Malmö Idrottsgymnasium och en omlokalisering av delar av Valdemarsro gymnasium.

Enligt 3 kap. 2 § gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) ska huvudmannen besluta om dagarna för höst- och vårterminens början och slut, dock inom ramen för att läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får därutöver för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Enligt 3 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039) ska läsåret omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att inkomma med synpunkter på ”Beslut kommunstyrelsens arbetsutskott 2025-01-13 § 7 Program med mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet; nu fråga om remiss”.

Efter en ändring i kommunallagen 1 juli 2024 ska kommunfullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet – oavsett om dessa utförs i egen regi eller av en privat utförare. Ändringen innebär en utvidgning av den tidigare bestämmelsen att kommuner ska ha ett program med mål och riktlinjer endast för privata utförare. Stadskontoret har nu tagit fram ett förslag till program med mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden inte har några invändningar mot förslaget utan menar att det säkerställer att de tjänster kommunen tillhandahåller håller en likvärdig kvalitet oavsett utförare.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att inkomma med synpunkter på ”Remiss från Utbildningsdepartementet - Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74)”.  I juni 2022 beslutade regeringen direktiv till utredningen med uppdrag om att lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva.

Syftet med utredningen är att det i gymnasieskolan ska finnas flera vägar till arbetslivet som tar hänsyn till behoven på arbetsmarknaden, elevers olika förutsättningar för lärande och att många elever inte är redo att göra sitt yrkesval redan i årskurs nio.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att nämnden ser positivt på att utredningen presenterar förslag med ambition att fler elever ska kunna gå vidare i utbildningssystemet. Förvaltningen föreslår att nämnden anser att det är bra att utredningen presenterar förslag som innebär att gymnasiala yrkesutbildningar och branscherna ökar samverkan. Förvaltningen föreslår att nämnden dock ser ett flertal utmaningar med utredningens förslag, bland annat så måste stödinsatserna för eleverna vara omfattande på de korta yrkesprogram som utredningen föreslår. Förvaltningen föreslår nämnden att anse att utredningens tanke på samläsning mellan olika yrkesprogram endast i undantagsfall skulle fungera, eftersom eleverna på de korta och långa yrkesprogrammen kommer att ha olika förutsättningar. Vidare föreslår förvaltningen att nämnden anser att förslaget om att behörighetskraven för yrkesprogram ska höjas till 12 ämnen är problematiskt. Det kan öka yrkesprogrammens status och attraktivitet, men det kan också leda till minskat söktryck.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över betänkandet ”Ett likvärdigt betygssystem” (SOU 2025:18). Utredaren har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet samt systemet för meritvärdering. Förslagen syftar till att betyg och meritvärden från grundskolan, gymnasieskolan och komvux ska spegla elevers ämneskunskaper mer rättvisande samt motverka betygsinflation.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att nämnden bedömer att det är positivt att utredningen lämnar ett förslag för en mer rättssäker och likvärdig bedömning av elevernas prestationer och därmed motverkar betygsinflationen. Systemet med meritvärdeskalibrering och nationella slutprov tillför nationella referenspunkter för betygsättning som har saknats i Sverige. Förvaltningen föreslår även att nämnden delar utredningens bedömning att nationella referenspunkter bidrar till att det säkerställs att elever med ett visst betyg har motsvarande kunskaper oaktat skola.

Även om förslagen medför positiva konsekvenser föreslår förvaltningen att nämnden samtidigt ser en rad utmaningar med förslagen såsom betygssystemets legitimitet och transparens, en risk att undervisning blir provstyrd och att elevernas stress kan öka.

Förvaltningen föreslår att nämnden ser flera utmaningar med förslagen för komvux där enbart nationella slutprov ska användas för urval till högskolan. Eleverna kommer att behöva aktualisera sina kunskaper inför att de ska skriva nationella slutprov om det gått en tid mellan att undervisningen har avslutats och att slutprov erbjuds. Det kan också medföra att det skapas förväntningar på huvudmannen att organisera undervisning inför slutproven.

Förvaltningen föreslår att nämnden bedömer att tidsplanen för införande av reformen är snäv och att det inte finns utrymme för anpassningar. Därför föreslår förvaltningen att nämnden föreslår att införandet bör senareläggas.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över betänkandet ”Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet” (SOU 2025:26). Utredaren lämnar förslag inom tre huvudområden, 1. förslag om att minska den undervisningsnära dokumentationen, 2. förslag om lättnader i arbetet mot kränkande behandling och 3. förslag om ramar för lärares tid.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att nämnden ställer sig positiv till förslaget om att begränsa informationsskyldigheten till elever och vårdnadshavare och att informationen inte ska ges ”fortlöpande” utan ska ske vid tider som skolan bestämmer. Dock föreslår förvaltningen nämnden att lyfta att lärare inom kommunal verksamhet är tjänstepersoner som styrs av förvaltningslagens bestämmelser om serviceskyldighet och måste svara på förfrågningar inom rimlig tid. Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig tveksam till att utvecklingssamtalen minskas till en gång per läsår i stället för en gång per termin. Vidare föreslår förvaltningen att nämnden välkomnar att Skolverket får i uppdrag att ta fram riktlinjer för ändamålsenlig undervisningsnära dokumentation då ett sådant stödmaterial kan bidra till likvärdighet.

Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig tveksam till förslagen om att ta bort extra anpassningar utifrån de skrivningar som utredningen tar upp. Förvaltningen föreslår däremot att nämnden lyfter fram behovet av ett helhetsperspektiv på extra anpassningar och särskilt stöd. Detta då dessa frågor behandlas i flera utredningar utifrån ett flertal perspektiv, bland annat i utredningen om en förbättrad elevhälsa (dir. 2024:30).

Förvaltningen föreslår att nämnden bedömer att det finns såväl risker som möjligheter med förslagen gällande ett förändrat arbetssätt mot kränkningar och diskriminering. Nämnden föreslås lyfta att det är positivt att kränkningar och diskriminering utanför skolverksamheten inte behöver anmälas och utredas samt att det komplicerade regelverket ses över och förenklas. Vidare föreslås nämnden framhålla att det dock finns en risk för att rättssäkerheten i arbetet mot kränkande behandling kan minska. Bland annat då ett större godtycke om vad som ska anmälas blir möjligt när bara allvarliga eller upprepade kränkningar ska tas upp.

Lärarnas tid regleras idag genom kollektivavtal där mängden undervisning och undervisningsanknutet arbete dimensioneras i förhållande till varandra, liksom gentemot övriga arbetsuppgifter. Förvaltningen föreslår att nämnden bedömer att förslagen om reglerad undervisningstid kommer att försvåra rektors möjlighet att leda och fördela arbetet utifrån elevernas behov och förutsättningar eftersom rektor som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan ansvarar för skolans resultat.

Förvaltningen föreslår även att nämnden bedömer att förslagen om ramar för lärares tid kan leda till bland annat större undervisningsgrupper eftersom lärarnas undervisning minskar och resurstillskottet som utredningen föreslår är otillräcklig. Reglerade timmar för lärarnas undervisning kan vidare leda till att fler obehöriga och icke-legitimerade lärare genomför undervisning. Därmed föreslår förvaltningen att nämnden ställer sig negativ till de föreslagna ramarna för lärarnas arbetstid. Däremot föreslås nämnden att ställa sig positiv till att man ser över lärares möjlighet att utöva sitt undervisningsuppdrag i relation till en god arbetsmiljö med minskad administration.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att inkomma med synpunkter på "Remiss från Utbildningsdepartementet – Avveckling av studiestartsstödet”.

Utredningen påpekar att eftersom studiestartsstödet i stor utsträckning går till fel målgrupp har regeringen i budgetpropositionen för 2025 gjort bedömningen att studiestartsstödet bör avvecklas. Regeringen anser i propositionen att det är angeläget att stödet fasas ut och föreslår därför att medlen minskas redan för 2025 och att stödet ska vara helt avvecklat till den 1 januari 2026.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedömer att utredningens förslag är genomtänkta och att nämnden inte har några invändningar. Förvaltningen föreslår att nämnden lyfter fram att det är viktigt att målgruppen med kort utbildningsbakgrund särskilt följs upp vid genomförandet av de nya bestämmelserna. Det är också avgörande att kommunikationsinsatserna kring de nya bestämmelserna är tydliga och når avsedd målgrupp.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig om utredning om kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet, SOU 25:20.

Utbetalningsmyndigheten har till uppgift att förebygga, upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Myndigheten utför granskningar och kan samköra register från olika myndigheter för att identifiera och förhindra felaktiga utbetalningar och oegentligheter såväl systematisk som grov brottslighet.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår nämnden att ställa sig bakom utredningens förslag att utbetalningar till huvudmän enligt skollagen eller privata utförare ännu inte ansluts, men att det kan bli aktuellt i framtiden.

Riksidrottsförbundet har remitterat förslag till dimensionering av riksidrottsgymnasieverksamheten för perioden 2026/27 till 2028/29 till specialförbunden och till berörda huvudmän. Malmö Idrottsgymnasium har tillstånd att bedriva riksidrottsgymnasium (RIG) i triathlon och friidrott och nämnden är huvudman för verksamheten.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ställer sig kritisk till Riksidrottsförbundets förslag att minska antalet platser för triathlon från tolv till nio. För friidrott är det viktigt att antalet platser bibehålls på samma nivå som idag, dvs. 16–17 utövare, så att utbildningen fortsatt kan utvecklas.

Hvilan Utbildning AB har ansökt hos Skolinspektionen om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående anpassad gymnasieskola i Staffanstorps kommun fullt utbyggd läsår 2029/30. Den nya gymnasieskolan ska bedriva ett nationellt program inom anpassad gymnasieskola; Skog, mark och djur.

Enligt skollagen ska erbjudande om utbildning inom anpassad gymnasieskola anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Hvilan Utbildning AB har inte påvisat i sin ansökan att det finns efterfrågan för denna utbildning. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens tidigare erfarenhet visar att programmet har lågt söktryck. Vidare fanns det inga sökande till programmet inför läsåret 2025/2026 i två av fyra närliggande kommuner som erbjuder programmet. Därmed föreslår förvaltningen nämnden att bedöma att ansökan inte ligger i linje med skollagens krav om ungdomarnas önskemål och riskerar att leda till lågt söktryck och därmed överetablering av utbildningsplatser.

Konsekvensen av överetableringen kan leda till att en skola eller ett program måste avvecklas. Detta drabbar i första hand redan antagna elever som kan tvingas byta skola. Förvaltningen föreslår nämnden att bedöma att etablering av Hvilan Utbildning AB med ett nationellt program inom anpassad gymnasieskola skulle innebära påtagligt negativa följder ekonomiskt, pedagogiskt och organisatoriskt för den kommunala skolorganisationen.

Praktiska Lärande AB har ansökt hos Skolinspektionen om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola i Lund från och med läsåret 2026/27. Den nya gymnasieskolan ska bedriva fem nationella program; El- och energiprogrammet, inriktning energiteknik, el- och energiprogrammet, inriktning elteknik, bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning mark och anläggning, bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning måleri och vård- och omsorgsprogrammet. Fullt utbyggt skulle skolan ta emot 180 elever läsåret 2028/29.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att bedöma att en etablering av Praktiska Lärande AB med fem nationella program som redan är väl tillgodosedda hos huvudmannen och i samverkansområdet sannolikt skulle innebära påtagligt negativa följder ekonomiskt, pedagogiskt och organisatoriskt för den kommunala skolorganisationen.

Jensen Education AB har ansökt hos Skolinspektionen om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Jensen yrkesgymnasium vid Propellergatan i Malmö från och med läsåret 2026/27. Den nya gymnasieskolan ska bedriva fyra nationella program; försäljning och service, vård- och omsorgsprogrammet, el- och energiprogrammet med inriktningarna dator och kommunikationsteknik och elteknik samt barn- och fritidsprogrammet med inriktning pedagogiskt och socialt arbete. Fullt utbyggd skulle skolan ta emot 288 elever läsåret 2028/29.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att bedöma att en etablering av Jensen Education AB med fyra nationella program som redan är väl tillgodosedda hos huvudmannen och i samverkansområdet sannolikt skulle innebära påtagligt negativa följder ekonomiskt, pedagogiskt och organisatoriskt för den kommunala skolorganisationen.

Jensen Education AB har ansökt hos Skolinspektionen om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola i Trelleborg från och med läsåret 2026/27. Den nya gymnasieskolan ska bedriva fyra nationella program; ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi och juridik, programmet försäljning och service, naturvetenskapsprogrammet med inriktningen natur och samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna beteende och samhällsvetenskap.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att bedöma att en etablering av Jensen Education AB med fyra nationella program som redan är väl tillgodosedda hos huvudmannen och i samverkansområdet sannolikt skulle innebära påtagligt negativa följder ekonomiskt, pedagogiskt och organisatoriskt för den kommunala skolorganisationen.

Stellagymnasiet AB har ansökt om godkännande som huvudman för nyetablering av en fristående gymnasieskola i Lunds kommun med start läsåret 2026/27. Stellagymnasiet Lund ansöker om att få bedriva tre nationella program; naturvetenskapsprogrammet, industriprogrammet och el- och energiprogrammet. Fullt utbyggd läsåret 2028/29 skulle skolan ta emot 73 elever.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att bedöma att en etablering av Stellagymnasiet AB med tre nationella program som redan är väl tillgodosedda hos huvudmannen och i samverkansområdet sannolikt skulle innebära påtagligt negativa följder ekonomiskt, pedagogiskt och organisatoriskt för den kommunala skolorganisationen.

Sverigedemokraterna (SD) har den 6 februari 2025 inkommit med ett nämndinitiativ till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. I nämndinitiativet föreslås gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden besluta att gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen skyndsamt undersöker möjligheten att genomföra övningar i pågående dödligt våld i skolmiljö.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har sedan våren 2022 systematiskt genomfört utbildningar och övningar i pågående dödligt våld (PDV) i samtliga skolverksamheter. Övningarna genomförs med stöd av upphandlat säkerhetsbolag och utgår från nationella riktlinjer. Majoriteten av verksamheterna har genomförts fler än en övning, och nya tillfällen är inplanerade under 2025 utifrån verksamheternas behov.

Utbildnings- och övningsinsatserna är en del av förvaltningens bredare säkerhetsarbete, som även omfattar etablerade rutiner, lokala krisplaner och investeringar i fysiska skyddslösningar.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att anse initiativet besvarat utifrån vad som framkommer i ärendet.

Under år 2025 kommer gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen gå över till ett nytt barn- och elevregister. Nuvarande barn- och elevregistret IST Extens har varit i drift på förvaltningen sedan år 2011. Övergången till ett det nya barn- och elevregistret Edlevo är planerad till sommaren 2025. IST Extens ska avställas. En gallringsutredning av IST Extens har genomförts för att tillgodose att de krav som finns gällande gallring och arkivering av information efterföljs. Majoriteten av informationen i systemet följer gallringsfrister enligt styrdokumenten Arkivredovisning för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och Arkivhandbok för Malmö stad. Resterande information hanteras enligt förslag i bifogad gallringsutredning med tillhörande gallringsframställan.

Enligt kommunallagen 6 kap. 37 § kan nämnden lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, så kallad delegering. En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Enligt 7 kap. 5-8 §§ samma lag får nämnden även uppdra åt en anställd att besluta. De beslut som får delegeras finns med i nämndens delegationsordning. Alla beslut som fattats med stöd av delegation ska redovisas på nästa nämndsammanträde.