Möte 2024-12-19

Enligt kommunfullmäktiges reglemente för nämnderna ansvarar varje nämnd som lokalnyttjare för att det egna behovet av lokaler är tillgodosett. Arbetet med lokalförsörjning sker sedan enligt kommunens principer för lokalförsörjning och den gemensamma lokalförsörjningsprocessen. Där framgår att lokalnyttjaren, dvs nämnden, varje år ska sammanställa verksamhetens behov av lokalförändringar i en lokalbehovsplan. Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram en lokalbehovsplan för perioden 2026–2035.

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen bedriver särskilt boende-verksamhet i Blomstergården på Stengodsvägen4 i Oxie. Hyresvärden har sagt upp hyresavtalet för villkorsändring. Förhandlingar har därefter genomförts av förvaltningen tillsammans med serviceförvaltningens lokalprocessledare och nu finns förslag till hyresavtal för nämndens godkännande. Nämnden föreslår också inhämta kommunstyrelsens tillstånd att teckna hyresavtalet eftersom den totala hyreskostnaden överstiger 15 miljoner kronor under kontraktstiden

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen bedriver särskilt boende-verksamhet i Storskarven på Norra vägen 1 i Bunkeflostrand. Hyresvärden har sagt upp hyresavtalet för villkorsändring. Förhandlingar har därefter genomförts av förvaltningen tillsammans med serviceförvaltningens lokalprocessledare och nu finns förslag till hyresavtal för nämndens godkännande. Nämnden föreslår också inhämta kommunstyrelsens tillstånd att teckna hyresavtalet eftersom den totala hyreskostnaden överstiger 15 miljoner kronor under kontraktstiden.

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen bedriver särskilt boende-verksamhet i Apelrosen på von Troils väg 8b i Rosengård. Hyresvärden har sagt upp hyresavtalet för villkorsändring. Förhandlingar har därefter genomförts av förvaltningen tillsammans med serviceförvaltningens lokalprocessledare och nu finns förslag till hyresavtal för nämndens godkännande. Nämnden föreslår också inhämta kommunstyrelsens tillstånd att teckna hyresavtalet eftersom den totala hyreskostnaden överstiger 15 miljoner kronor under kontraktstiden.

Oskar Hammar från Region Skåne informerar om den nya vårdformen i regionen.

Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden beslutade den 27 september 2024 om reviderade riktlinjer för biståndsbedömning i ordinärt och särskilt boende enligt socialtjänstlagen. Beslutet innehöll en mängd villkor varav ett förvaltningen nu vill ta bort. Beslutet om att anta reviderade riktlinjer gäller från 1 januari 2025 under förutsättning att funktionsstödsnämnden får beviljat av kommunfullmäktige att anta egna riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen. Förvaltningen föreslår nu att detta beslut ändras så att riktlinjerna gäller från 1 januari 2025 oavsett om funktionsstödsnämnden får beviljat att anta egna riktlinjer eller inte.

En nämnd har till uppgift att fatta ett stort antal beslut. Det är dock praktiskt omöjligt att nämnden fattar beslut i samtliga ärenden som faller inom nämndens ansvarsområde. Delegering innebär därför en överföring av beslutanderätt från en nämnd till presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare eller en anställd i kommunen. Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden antog den 2 maj 2017 nämndens delegationsordning (HVO-2017-11) och den har reviderats ett antal gånger därefter.

Med anledning av att nämnden beslutat om nya riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen från och med den 1 januari 2025 (HVO-2023-4344) behövs en följdändring i delegationsordningen från samma datum. Förvaltningen föreslår därför att det läggs till en ny punkt 2.6 som ger biståndshandläggare rätt att besluta om bistånd utan föregående behovsprövning (se ändringar i rött i Förvaltningens förslag till Delegationsordning). Förslaget innebär att rätten begränsas till det bistånd som tillåts utan föregående behovsbedömning enligt nämndens riktlinjer, i nuläget är detta avgränsat till insatsen trygghetslarm.

Emma-Lina Johansson (V) har inkommit till kommunfullmäktige med en motion om ökad kunskap om normbrytande liv i Malmö stad med fokus på hbtqia+-personers villkor. Motionären yrkar att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att ta fram en rapport, med rekommendationer, om hur det är att leva ett normbrytande liv i Malmö samt att rapporten och rekommendationerna tas fram genom samverkan med akademin och civilsamhället. Motionären yrkar även att de rekommendationer en sådan rapport tar fram omvandlas till en plan för hur Malmö stad ska arbeta för att förbättra hbtqia+-personers livsvillkor i Malmö.

Hälsa-, vård- och omsorgsnämndens synpunkter redogörs för i förvaltningens förslag till yttrande. Nämnden är positiva till en kunskapsrapport men ser att MR-policyn behöver implementeras till fullo innan förslag till ytterligare planer läggs fram.

Farishta Sulaiman (M) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige i Malmö där det föreslås att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att utreda

1. möjligheten till att etablera ett system där säkerhetsprövning sker vid tillsättningar av tjänster inom Malmö stads myndighetsutövning, tillsammans med berörda nämnder
2. möjligheten att införa kontinuerlig kontroll mot belastningsregistret för anställda där utdrag från belastningsregistret har utförts vid anställning
3. möjligheten för att begära ut fullständiga belastningsutdrag vid nyanställning.

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter på motionens förslag redovisas i förvaltningens förslag till yttrande. Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen föreslår nämnden att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till att nämnden redan arbetar aktivt med att förhindra att personer med olämplig bakgrund anställs i förvaltningen samt att det finns laghinder för att kontinuerligt begära in utdrag ur belastningsregistret från förvaltningens medarbetare.

Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden har fått promemorian Utökade registerkontroller vid anställning i kommun (Ds 2024:24) på remiss. Utredningen har haft i uppdrag att se över möjligheterna att kontrollera anställda inom kommunerna mot belastningsregistret och misstankeregistret i syfte att ge kommunerna bättre förutsättningar att genomföra bakgrundskontroller. Utredningen ger förslag på en ny lag som ger kommunerna författningsstöd att göra registerkoll på personer som arbetar inom bland annat äldreomsorgen. Utredningen ger också förslag på att kommunerna ska få göra bakgrundkontroller på vissa tjänster som bedöms som kritiska för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag. Utredningen ger inga förslag som stödjer att kommuner kontinuerligt får göra bakgrundskontroller under pågående anställning.

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter på utredningens förslag presenteras i förvaltningens förslag till yttrande.

Socialnämnderna har i vissa fall behov av att kunna lämna över uppgifter till varandra, utan att lämna över myndighetsansvaret för målgruppen. Detta regleras inte idag i kommunfullmäktiges reglemente. Stadskontoret har därför, efter önskemål, tagit fram ett förslag på justering av reglementet. Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen tycker att den föreslagna justeringen bör ändras något för att inte riskera missförstånd.

Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden har fått den statliga utredningen Tiotandvård - förstärkt skydd högkostnadsskydd för tandvård (SOU 2024:70) på remiss. En utredningsgrupp har fått i uppdrag att analysera och lämna skalbara, ändamålsenliga och kostnadseffektiva förslag om hur tandvårdens högkostnadsskydd kan förstärkas för att mer efterlikna övrig vård och där äldre med sämst munhälsa prioriteras. I utredningens uppdrag har även ingått att analysera och föreslå hur det nuvarande systemet för statligt tandvårdsstöd kan anpassas utifrån ett förstärkt högkostnadsskydd och lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredningen föreslår att ett förstärkt skydd mot höga kostnader för tandvård införs. Det första steget av reformen tiotandvård föreslås genomföras från och med den 1 juli 2026. I detta första steg föreslås kriteriet för vilka patienter som ska omfattas av tiotandvård vara patientens ålder. Den ålder som föreslås är 67 år och äldre.

Hälsa-, vård- och omsorgsnämndens synpunkter redogörs för i förvaltningens förslag till yttrande.

Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden har fått den statliga utredningen Ett nytt regelverk för hälsodataregister (SOU 2024:57) på remiss. Utredningen lämnar bland annat förslag på en ny lag och förordning för hälsodataregister och förslag om en utökad uppgiftsskyldighet till hälsodataregister för öppenvården, inklusive den regionala primärvården. Den kommunala hälso- och sjukvården föreslås i nuläget inte omfattas av den nya utökade uppgiftsskyldigheten, men utredningen föreslår två uppdrag till Socialstyrelsen som rör kommunernas eventuella framtida uppgiftsskyldighet på fler områden än idag.

Förvaltningen har ett antal synpunkter på förslagen som rör tillgång till data för kommunerna och att utreda förutsättningarna för kommunerna att lämna data. Synpunkterna redovisas i förvaltningens förslag till yttrande.

Med anledning av en fördjupad granskning av handläggningen av hemtjänstärenden gav nämnden förvaltningen i uppdrag att under 2023 återkomma med förslag på hur förvaltningens uppföljning av kvalitet i nämndens verksamheter på aggregerad nivå kan utvecklas (HVO-2022-5709). En åtgärd i förvaltningens rapportering av uppdraget handlade om att ta fram ett arbetssätt för att rapportera kvalitet på aggregerad nivå utifrån de individuppföljningar som biståndshandläggarna genomför.

Nu har myndighetsavdelningen genomfört en pilot som analyserats och slutsatsen är att arbetssättet leder till ökad administration för biståndshandläggarna, men inte till ny kunskap i kvalitetsarbetet. Förvaltningen föreslår därför nämnden att godkänna att inte breddinföra arbetssättet för uppföljning på aggregerad nivå utifrån individuppföljningar av biståndsbeslut.

Enligt 11 kap. 4 § HSL (2017:30) ska det inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska. Sedan tidigare är två ordinarie medicinskt ansvariga sjuksköterskor och två medicinskt ansvariga för rehabilitering utsedda av nämnden (HVO-2024-1089). Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden föreslås fortsättningsvis ha en tillfällig utökning av mediciniskt ansvarig sjuksköterska och utse Charlotte Cullefors under perioden 2025-01-01 – 2025-12-31.

Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden föreslås också utse Charlotte Cullefors till anmälningsansvarig enligt lex Maria för hälsa-, vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområden under sin tidsbegränsade anställning.

Lisbeth Persson Ekström (SD) har med rätt enligt 4 kap. 20 § kommunallagen väckt ett ärende i hälsa-, vård- och omsorgsnämnden genom ett så kallat nämndinitiativ. I nämndinitiativet, som handlar om arbetet för att förhindra våld mot äldre kvinnor, föreslår Persson Ekström att förvaltningen ska få i uppdrag att ge berörd förvaltning i uppdrag att utreda hur man på bästa vis förebygger samt hindrar att äldre kvinnor utsätts för våld i hemmet eller på sitt boende.

Inkomna och utgående skrivelser till och från hälsa-, vård- och omsorgsnämnden samt upprättade skrivelser under perioden 2024-11-21 – 2024-12-11 redovisas i tjänsteskrivelsen.

Enligt kommunallagens (2017:725) 6 kap. 37-40 §§ kan nämnden lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, så kallad delegering. De beslut som delegerats finns i nämndens delegationsordning och där regleras även i vilken utsträckning beslut fattade på delegation ska redovisas till nämnden. I detta ärende redovisas delegationsbeslut rapporterade under perioden 2024-11-21 - 2024-12-11.