Möte 2020-08-25

I punkten ingår en fortsatt dialog mellan nämnd och förvaltning om innehållet i 2021 års budgetskrivelse. Dialogen kommer att utgå från förvaltningens förslag till områden efter de inspel som nämnden gav förvaltningen vid nämndens sammanträde i juni 2020.

Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden antog den 2 maj 2017 nämndens delegationsordning (§ 4, 2017-05-02) och den har reviderats ett antal gånger därefter. I föreslagen revidering ingår främst en del förtydliganden, men också tillägg av beslut kring bland annat detaljplaner.

De föreslagna ändringarna markeras i förslaget till revidering av delegationsordning med röd text. I och med beslutet ersätts tidigare beslutad reviderad delegationsordning (§ 104, 2019-08-29).

Den 16 juni utlystes ett statsbidrag med syftet att ekonomiskt stödja regioners och kommuners verksamheter för merkostnader till följd av sjukdomen covid-19 inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst när det gäller omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Regeringen har avsatt 1 miljard kronor och aviserat om ytterligare 4 miljarder kronor för merkostnader. Statsbidraget kan sökas för merkostnader som kommunen haft under perioden 1 februari – 30 november 2020 för bland annat personal, provtagning och skyddsutrustning.

Förvaltningen föreslår att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att ansöka om statsbidraget och att återrapportera till Socialstyrelsen efter beviljat bidrag.

Kontaktperson är en insats som kan sökas av personer som omfattas av socialtjänstlagen (SoL). Att vara kontaktperson är ett förtroendeuppdrag och inte en anställning, för den som är kontaktperson utgår inte lön utan arvode och omkostnadsersättning. Nivån för arvode och omkostnadsersättning såg olika ut innan hälsa-, vård- och omsorgsnämnden bildades den 1 maj 2017. Sedan 2018 har en harmonisering skett mellan hälsa-, vård- och omsorgsnämnden och funktionsstödsnämnden vad gäller arvode och omkostnadsersättning och den gemensamma principen har varit att utgå från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) rekommendationer. Denna princip behöver fastställas av hälsa-, vård- och omsorgsnämnden.

Kontaktpersonsuppdraget kan beviljas i tre olika nivåer. Den föreslagna beräkningen är att dessa tre nivåer motsvarar de tre nivåer som SKR rekommenderar. I deras rekommendation finns ett spann gällande arvode, vilken utgår från procentsatser av prisbasbeloppet. Förvaltningen föreslår en princip för arvodering där kontaktpersoner enligt SoL ersätts med ett arvode som utgör ett medelvärde av det som SKR rekommenderar per kategori/nivå. Gällande omkostnadsersättning föreslår förvaltningen att de tre nivåerna motsvarar SKR:s nivåer för omkostnadsersättning. Förvaltningen föreslår också att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att årligen räkna om beloppen för arvode och omkostnadsersättning i enlighet med aktuellt prisbasbelopp och Sveriges Kommuner och Regioners rekommendationer om ersättningsnivå, från och med 1 januari 2021.

Socialdepartementet har remitterat en promemoria om Reglering av undersköterskeyrket avseende kompetenskrav och övergångsbestämmelser (Ds 2020:15). Socialdepartementet föreslår övergångsregler kring skyddad yrkestitel för undersköterskeyrket. Förslagen skiljer sig delvis från förslagen i betänkandet Stärkt kompetens i vård och omsorg (SOU 2019:20). Ändringarna görs dels för att anpassa utbildningskraven i linje med förändringar av omvårdnadsprogrammet, dels för att fler av de som idag är yrkesverksamma ska omfattas av övergångsreglerna.

Nämnden lämnade synpunkter på förslagen till övergångsregler i slutbetänkandet avseende behov av validering och kostnader för detta har belysts i departementets promemoria och återspeglas till viss del i förslagen. Genom ändringar av övergångsreglerna läggs större tyngd i övergången vad gäller kunskap hos de som har lång erfarenhet inom yrket, införandet blir mer ändamålsenligt och behovet av valideringar och kostnader förenat med dessa minskar. Hälsa- vård- och omsorgsnämnden är positiv till de förändrade förslagen.

Anders Andersson (V) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att Malmö stad i huvudsak ska äga lokalerna för välfärdsverksamheten. Motionen är skickad på remiss till samtliga nämnder med egna förvaltningar förutom miljönämnden. I motionen framför motionären att kostnaderna blir lägre genom att äga lokaler i kommunen och att det finns risker med omförhandlingar av hyresavtal om kommunen inte godtar eventuell hyreshöjning. Andersson (V) föreslår att kommunfullmäktige ska besluta att lokalförsörjningsplanen i Malmö stad ska innehålla en princip att Malmö stad i huvudsak ska äga lokalerna till välfärdsverksamheten, och att eventuella undantag tydligt ska motiveras i planen.

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen föreslår nämnden att föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till ett redan pågående arbete på stadskontoret i frågan om att äga kontra hyra lokaler.

Anders Skans (V) har inkommit till kommunfullmäktige med en motion om att de ekonomiska ramarna ska beslutas i nämndernas internbudgetar. Motionären menar att det över tid funnits en utveckling i nämndernas budgetar mot en lägre detaljnivå kring hur resurser fördelas inom nämnder. Detta menar motionären försvårar en politisk styrning och prioritering. Skans (V) föreslår därför att kommunfullmäktige ska ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram nya regelverk för alla nämnders internbudgetar, där politiska beslut avgör fördelningen av de ekonomiska resurserna.

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen föreslår nämnden att föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till att nämndens budget redan är på en sådan detaljnivå att beslutet om nämndsbudget avgör fördelningen av de ekonomiska resurserna.

Måns Berger (MP) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige i Malmö där det föreslås att kommunfullmäktige ska ge hälsa-, vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att genomföra en hållbarhetsanalys inför samtliga nämndsbeslut. Motionären föreslår vidare att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att stödja övriga nämnder i framtagandet av en modell för hållbarhetsanalyser.

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter på motionens förslag redovisas i förvaltningens förslag till yttrande. Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till att förslaget inte anses leda till ökad kunskap i nämndens beslut i samtliga ärenden och riskerar att leda till en onödigt stor administrativ börda.

Måns Berger (MP) har inkommit till kommunfullmäktige i Malmö med en motion om klimatanpassning. Motionären framför att värmeböljor kommer att bli allt vanligare och eftersom äldre och funktionsnedsatta är särskilt sårbara för värmeböljor behöver särskilda boenden anpassas. Berger (MP) föreslår kommunfullmäktige besluta att:

• ge hälsa-, vård- och omsorgsnämnden och funktionsstödsnämnden i uppdrag att klimatanpassa stadens särskilda boenden.
• ge hälsa-, vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att kartlägga brukares inom hemtjänsten utsatthet för värmeböljor för att identifiera risker och kunna sätta in förebyggande åtgärder
• ge hälsa-, vård- och omsorgsnämnden, i samverkan med berörda nämnder, i uppdrag att ta fram en lokal beredskapsplan
• ge hälsa-, vård- och omsorgsnämnden och funktionsstödsnämnden i uppdrag att tillgodose att relevant kunskap finns hos de anställda så att de kan föra rätt prioriteringar när en värmebölja inträffar.

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till redan pågående arbete inom hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen med att säkerställa rutiner, kompetens och lokalförutsättningar kring värmeböljor.

Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden har fått detaljplanen för fastigheten Härbärget 1 m.fl. i Hyllie för granskning. Syftet med detaljplaneförslaget är att färdigställa den sista biten i miljön kring Hyllie stationstorg genom att göra det möjligt att uppföra blandad stadsbebyggelse i form av bostäder, kontor, restauranger, olika former av mötesplatser och verksamhetslokaler, bland annat för vårdboende. Sammanlagt möjliggör planförslaget ungefär 300 bostäder, 21 000 kvadratmeter kontorsyta och 7 000 kvadratmeter för andra typer av verksamheter.

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig överlag positiv till förslaget till detaljplan.

Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden har fått detaljplanen för fastigheten Bunkeflostrand 21:3 m.fl. i Bunkeflostrand för granskning. Syftet med detaljplaneförslaget är att göra det möjligt att uppföra ett nytt tätt område med blandad stadsbebyggelse, förskola och ett torg med centrumfunktioner som ger möjlighet till bland annat handel, vårdcentral och bibliotek. Ovanpå vårdcentralen finns möjlighet att bygga bostäder eller vårdboende. Detaljplanen syftar också till att möjliggöra ett nytt stort park- och naturområde. Bebyggelsen föreslås variera mellan flerbostadshus och olika typer av småhus. Sammanlagt möjliggör planförslaget ungefär 550 bostäder i form av cirka 240 småhus och 310 lägenheter.

Planförslagets övergripande idé är ett relativt tätt bostadsområde med finmaskig gatustruktur och nära till grönska. Parkeringsplatser för rörelsehindrade och angöring för leveranser och färdtjänst säkerställs i planförslaget.

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen redovisar sina synpunkter i förvaltningens förslag till yttrande.

Dataskyddsförordningen (GDPR) gäller i hela EU och har till syfte att skydda enskildas person-uppgifter, stärka den registrerades rättigheter och förtydliga de personuppgiftsansvariga organisationernas ansvar och skyldigheter. Varje nämnd med självständigt verksamhetsansvar är personuppgiftsansvarig, något som innebär att hälsa-, vård- och omsorgsnämnden är ytterst ansvarig för hur personuppgifter behandlas i de verksamheter som ingår i nämndens ansvarsområde. Samtliga personuppgiftsansvariga organisationer/myndigheter ska som ett led i detta ansvar utse ett dataskyddsombud (DSO). DSO:s uppgift är att övervaka att organisationen följer förordningen genom att granska hur organisationen behandlar personuppgifter, informera och ge råd och vara kontaktperson för Datainspektionen. Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden utsåg den 26 april 2018 (§ 44) stadsjurist Niina Stiber till dataskyddsombud för nämndens verksamhetsområde. Kommunstyrelsens arbetsutskott anmodar nu stadens nämnder att utse David Axelsson till dataskyddsombud för respektive nämnds ansvarsområde tills dess att ordinarie dataskyddsombud åter är i tjänst den 13 augusti 2021.

Inkomna och utgående skrivelser till och från hälsa-, vård- och omsorgsnämnden samt upprättade skrivelser under perioden 2020-06-03 – 2020-08-18 redovisas i tjänsteskrivelsen.

Enligt kommunallagens (2017:725) 6 kap. 37-40 §§ kan nämnden lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, så kallad delegering. De beslut som delegerats finns i nämndens delegationsordning och där regleras även i vilken utsträckning beslut fattade på delegation ska redovisas till nämnden. I detta ärende redovisas delegationsbeslut fattade under perioden 2020-06-03 - 2020-08-18.