Möte 2019-11-29

En Malmöbo har lämnat in ett medborgarförslag där hon kräver att anställda inom hemvården ska kunna visa upp utdrag ur brottsregistret. I nuläget följer hälsa-, vård- och omsorgsnämnden kommunstyrelsens rekommendation om att inte begära utdrag ur belastningsregistret. Den rekommendationen bygger på att kommunen ska förhålla sig till syftet med nuvarande lagstiftning där särskilda grupper har pekats ut som mest skyddsvärda. Äldre utgör inte en av dessa grupper. En statlig utredning har lämnat förslag för utökat författningsstöd för registerkontroll i exempelvis äldreomsorgen. Förslaget är att en ny lag: ”lag om registerkontroll av personal som utför vissa insatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning” ska gälla från och med 1 januari 2021. Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningens hållning är att, när det finns tydligt lagstöd, begära utdrag ur belastningsregistret inför nyanställningar. Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden har tidigare behandlat detta ärende (§71, 2019-05-23) och beslutat att hälsa-, vård- och omsorgsnämnden avvaktar att införa rutiner kring belastningsregisterkontroll i väntan på att lagförslaget träder i kraft. Förvaltningen föreslår att nämnden i sitt svar till förslagsställaren redogör för det tidigare beslutet och att planen är att införa belastningsregisterkontroll så småningom.

Kommunstyrelsen beslutade 2016 att ge stadskontoret i uppdrag ”att efter Malmö stads omorganisering, i bred samverkan med övriga förvaltningar och civilsamhällets organisationer, göra en översyn av stadsövergripande regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer” (STK-2016-216). Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till idéburen sektor antogs av kommunfullmäktige efter revidering den 25 april 2019.

I samband med översyn av de kommungemensamma riktlinjerna för föreningsbidrag beslutade hälsa-, vård- och omsorgsnämnden 26 april 2018 (HVO-2018-617) om en översyn av organisationsbidrag inom nämndens ansvarsområde. Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden fastställde även tillfälliga riktlinjer för organisationsbidrag till lokala anhörigföreningar på särskilda boenden som skulle gälla för 2018 och 2019. Översynen visade att organisationsbidrag inom nämndens ansvarsområde kan delas in i tre kategorier; kontanta bidrag, bidrag inom samverkan med idéburen sektor och subventionerad uthyrning av förvaltningens lokaler.

Förvaltningens bedömning är att de kommunövergripande reglerna och riktlinjerna för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer är utförliga, utgår från nationella regler och riktlinjer samt är tillräckliga för hantering av eventuella organisationsbidrag inom hälsa-, vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde. Förvaltningen bedömer därför att det i nuläget skulle vara överflödigt att anta egna riktlinjer utöver de stadsövergripande med undantag för förtydligande av subventionerad uthyrning. Förvaltningen föreslår att hälsa-, vård- och omsorgsnämnden fattar beslut kring bidrag till anhörigföreningar, subventionerad uthyrning av förvaltningens lokaler och bidrag för samverkan med idéburen sektor.

Stadsrevisionen har genomfört en fördjupad granskning av hälsa-, vård- och omsorgsnämndens och funktionsstödsnämndens avvikelsehantering. Syftet med granskningen har varit att bedöma om avvikelsehanteringen inom respektive nämnd är ändamålsenlig. Den sammanvägda bedömningen är att avvikelsehanteringen i hälsa-, vård- och omsorgsnämnden är ändamålsenlig. Granskningen identifierar ett antal förbättringsområden vilket främst gäller rapportering och utredning av avvikelser. Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden har ombetts att lämna ett yttrande gällande dessa förbättringsområden utifrån ett antal rekommendationer.

Kommunstyrelsen har gett hälsa-, vård- och omsorgsnämnden möjlighet att svara på remissen om Styrdokument krisberedskap enligt överenskommelse om kommunernas krisberedskap. Remissen innehåller ett styrdokument för Malmö stad, Utvecklingsplan för Malmö stads krisberedskap och civilt försvar 2020-2023, som innehåller inriktning, mål och ansvarsfördelning inom Malmö stads krisberedskap. Förslaget bygger på Överenskommelse om kommunernas krisberedskap som arbetats fram av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och staten.

Förslaget innefattar, för hälsa-, vård- och omsorgsnämndens del, i princip inga nya åtaganden. Många av de åtaganden som åläggs nämnden i förslaget är åtaganden som förvaltningen redan har enligt Program för Malmö stads krisberedskap 2016-2019, som förslaget avser att ersätta.

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till förslagen i remissen.

Kommunfullmäktige beslutade den 27 april 2017 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra nödvändiga åtgärder för att möjliggöra införandet av gröna obligationer. Kommunstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att utreda möjligheten att emittera dvs. ge ut sociala obligationer. Därför skickar kommunstyrelsen ut Uppdrag från kommunfullmäktige att utreda sociala obligationer på remiss.

Genom obligationer kan låntagare finansiera investeringar. En social obligation betyder att investeringen ska resultera i en social nytta dvs. investeringen ska ge en positiv social effekt. Genom att ge ut sociala obligationer kan Malmö stad låna pengar i investeringssyfte med lägre ränta. Sociala obligationer kan även öka organisationens medvetenhet om kopplingen mellan fysiska investeringar och sociala effekter. Stadskontoret anser att det ligger i linje med den ambition som Malmö stad har i arbetet med hållbar utveckling. Det kommer dock att krävas ett ökat samarbete mellan förvaltningarna och ökad dialog gentemot stadskontoret för att kunna följa upp investeringarna. Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till förslagen i remissen.

Inkomna och utgående skrivelser till och från hälsa-, vård- och omsorgsnämnden samt upprättade skrivelser under perioden 2019-10-25 – 2019-11-21 redovisas i tjänsteskrivelsen.