Möte 2025-12-17

Förslag på tid för justering: 22 december 2025. 

Den 16 januari 2026 klockan 13.00 – 14.00 anordnas en workshop med fördjupad information om skolskjuts. Till detta tillfälle bjuds gruppledarna för partierna i grundskolenämnden in, med möjlighet att skicka en ersättare vid förhinder.

Grundskolenämndens budget är nämndens övergripande styrdokument för verksamheten under det kommande året. Nämndsbudgeten innehåller plan för verksamhet, kommunfullmäktiges mål och uppdrag samt ekonomi. I samband med nämndsbudget 2026 föreslås nämnden även ta beslut om att göra en förändring gällande finansieringen av studiehandledning på modersmålet.

Av 14 kap. 1 § skolförordningen (2011:185) framgår bl.a. följande:

Ett bidrag till enskilda huvudmän för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem ska fastställas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. För elever som börjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående.

I detta ärende presenteras föreslagen ersättningsmodell och ersättningar per skolform 2026.

Skolverket höjer från och med den 1 januari 2026 inkomsttaket för maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Höjningen beror på att inkomsttaket indexerats och kommer för 2026 att vara på 61 560 kronor per månad. Detta innebär att Malmö stads föräldraavgifter bör revideras i enlighet med detta.

Grundskolenämnden föreslås godkänna det reviderade dokumentet Avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet i Malmö, att gälla från och med 1 januari 2026.

Grundskolenämnden har fått möjlighet att uttrycka sig kring produktivitetskommissionens delbetänkande (SOU 2024:29) och slutbetänkande (2025:96) inför att Malmö stad ska lämna ett remissvar.

Grundskolenämnden instämmer med produktivitetskommissionen om att utbildning och ett välfungerande utbildningssystem är en avgörande del i ett framgångsrikt Sverige. Grundskolenämnden är positivt inställda till flera av förslagen som framställs, och konstaterar att de i många fall redan föreslagits av andra utredningar. Andra förslag är nya, och där önskar grundskolenämnden ytterligare utredning för att kunna lämna mer specifika kommentarer.

Lokalbehovsplanen utgör grunden för nämndens lokalförsörjningsarbete. Planen uppdateras årligen och beskriver nämndens övergripande lokalbehov idag och framöver. Föreliggande lokalbehovsplan omfattar planeringsperioden 2027–2036 och utgör ett underlag för den egna verksamheten och för stadens samlade lokalförsörjningsarbete.

I planen beskrivs centrala strategiska ställningstaganden, användandet av befintliga lokaler, hur lokalbehoven utvecklar sig under perioden, samt hur planeringen ser ut för att kunna tillgodose de behoven. Planen beskriver även hur nämndens lokalkostnader påverkas av planeringen.

Grundskolenämndens upphandlingsplan är ett viktigt verktyg för att ge förvaltningen överblick och möjlighet att planera långsiktigt. Den innehåller aktuell inköpsstatistik och tydliggör vilka avtal som närmar sig slutdatum och därmed behöver förlängas, avslutas eller upphandlas på nytt.

Vidare fungerar planen som ett styrdokument för nämndens egen verksamhet och som underlag för stadens översiktliga planering av strategiskt viktiga och värdemässigt stora upphandlingsprojekt. Från och med i år omfattas även en beskrivning av nämndens inköpsverksamhet med avseende på organisatorisk robusthet och arbetet med att följa upp pågående leveranser och leverantörer.

Grundskolenämnden strävar efter att bygga vidare på tidigare arbete och ytterligare stärka förvaltningens följsamhet till gällande ramavtal. Under det gångna året har förvaltningen vidtagit flera åtgärder för att stärka inköpsstrukturen och kontrollen bland annat har behörighetskrav på att göra inköp införts. Vidare har varje verksamhet utsett en inköpsansvarig person som får i uppgift att samordna och säkerställa inköpen lokalt.

Införandet av stadens nya upphandlings- och avtalssystem Kommers, väntas förenkla samordningen och öka effektiviteten i förvaltningens avtalsarbete. Systemet ska underlätta och kvalitetssäkra genomförandet av upphandlingar och användas som verktyg för uppföljning av ingångna avtal.

Kompetensförsörjning handlar om att skapa förutsättningar för verksamheten att fungera och utvecklas. Malmö stads ledningssystem för kompetensförsörjning lägger grunden för ett strukturerat, gemensamt och systematiskt kompetensförsörjningsarbete. Det viktiga utvecklingsarbetet sker i verksamheten mellan medarbetare och chef. Analysen och den administrativa leveransen ska skapa förutsättningar, incitament och kunskap för att underlätta utvecklingsarbetet, beslut och prioriteringar både lokalt och centralt.

Kompetensförsörjningsarbetet i ledningssystemet innebär att nämnderna vartannat år analyserar verksamheternas behov och tillgång på kompetens i verksamheten. Genom att jämföra behovet med tillgången på kompetens framkommer ett kompetensgap. Kompetensgapet redovisas på 2–5 års sikt. När kompetensgapet är identifierat, identifieras också hela rekryteringsbehovet och det upprättas riskanalyser och kompetensförsörjningsplaner för att åtgärda kompetensgapet. Kompetensförsörjningsplanerna utgår från Kompetensförsörjningsstrategin; vi ser varje medarbetare som en investering, vi utvecklar våra arbetssätt och vi satsar på innovativ samverkan.

De har blivit svårare att prognosticera hur behov och därmed hur kompetensgapen ser ut om några år. Elevprognosen ger minskat behov men mängden reformer på området bedöms ge ett ökat behov. Behovet av grundskollärare och grundlärare fritids är fortsatt stort men även speciallärare är en kategori där rekryteringsbehovet bedöms öka.

Kommunfullmäktige gav i oktober 2024 uppdrag till grundskolenämnden att stärka kompetensen kring endometrios och andra kvinnosjukdomar inom elevhälsan. I detta ärende återrapporterar grundskoleförvaltningen de planerade åtgärder som genomfördes under 2025 och de åtgärder som planeras under 2026.

Sverigedemokraterna har inkommit med ett nämndinitiativ till grundskolenämnden om att grundskoleförvaltningen ska ingå i samverkan med preventivt arbete tillsammans (PART) inom GoFar-konceptet.

Grundskoleförvaltningen ser positivt på fysisk aktivitet på recept, men utifrån att det inte finns någon mottagare som kan ta emot eleverna kostnadsfritt är bedömningen att det inte går att genomföra i dagsläget. Utifrån det föreslås grundskolenämnden att i svar till nämndinitiativet avslå nämndinitiativet.

Vänsterpartiet har inkommit med ett nämndinitiativ till grundskolenämnden där partiet föreslår  att grundskoleförvaltningen tar över den totala driften av skolskjutsen genom att utveckla den kommunala fordonsflottan så att all drift av skolskjuts hamnar under kommunal regi.

Moderaterna har inkommit med ett nämndinitiativ med följande förslag 

- att ge grundskoleförvaltningen uppdrag att särskilt tillskriva Skolinspektionen om de återkommande och systematiska brister som identifierats i huvudmannens arbete med rekrytering och personalhantering i enlighet med det som framgår i initiativet,

- att grundskoleförvaltningen i underrättelsen säkerställer full transparens genom en samlad redovisning av alla kända fall, en bedömning av de samlade riskerna samt en översikt över vidtagna och planerade åtgärder med tidsplan,

- att grundskoleförvaltningen ges i uppdrag att skyndsamt återrapportera till grundskolenämnden om hur arbetet fortskrider samt om genomförda och planerade åtgärder.

Förvaltningen bedömer att en anmälan till Skolinspektionen inte är en ändamålsenlig eller möjlig åtgärd. Skolinspektionen tar inte emot självanmälningar eller beställningar av tillsyn. Huvudmannen har enligt skollagen ett eget ansvar att utreda och åtgärda brister inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Mot denna bakgrund föreslås att nämndinitiativet avslås i sin helhet.

Grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport för läsåret 2024/2025 är en del av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Syftet med rapporten är att beskriva den samlade resultatutvecklingen inom grundskolenämndens verksamheter och presentera en grundläggande analys av resultaten. Syftet är också att skapa ett underlag för fortsatt planering och utveckling av verksamheten. I grundskoleförvaltningens åtagandeplan för läsåret 2025/2026 presenteras de åtgärder som planeras för nästa läsår utifrån kvalitetsrapportens analys och slutsatser. Uppföljning av kunskapsresultaten i sin helhet redovisas i kunskapsresultatrapporten 2024/2025 och följer med som bilaga till kvalitetsrapporten.

En förteckning över anmälningar till huvudmannen avseende kränkande behandling enligt 6 kap 10 § skollagen har tagits fram.

Anmälan till huvudmannen innehåller anmälningar inrapporterade mellan 2025-11-18 och 2025-12-12. Visualisering av anmälan om kränkande behandling visar statistik för inrapporterade anmälningar under innevarande läsår fram till och med 30 november.  

En förteckning över anmälningar till huvudmannen avseende elevers frånvaro enligt 7 kap. 19a § skollagen har tagits fram.

Enligt 6 kap 37 § kommunallagen kan en nämnd lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, så kallad delegering. Nämnden kan delegera till exempelvis ett utskott, en ledamot eller tjänsteperson. De beslut som fattas på delegation och som nämnden beslutar ska anmälas till nämnden ska redovisas på nästa nämndsammanträde

Grundskolenämndens arbetsutskotts protokoll från den 5 december 2025 samt förvaltningsrådets protokoll från den i december 2025 och 10 december 2025. Se även yttrande från förvaltningsrådet/personalrepresentanterna angående Nämndsbudget 2026.

Anmälan av inkomna och avgivna skrivelser

Emma Örstrand Jungheim återrapporterar om arbetet mot hedersrelaterat våld