Möte 2020-11-18

Grundskolenämnden har beslutat om Internkontrollplan 2020 i syfte att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen av utdrag ur belastningsregister syftar till att undersöka efterlevnaden av skollagstiftning och egna riktlinjer och rutiner samt följa upp om tidigare gjorda förbättringsåtgärder inom området haft effekt. Granskningen visar att tidigare brister i hanteringen av belastningsregister till stor del finns kvar. Främst handlar dessa om i vilket skede av anställningsprocessen som belastningsregister uppvisats samt brister i formalia. Utifrån granskningens resultat föreslås ett antal förbättringsåtgärder, bland annat kommunikationsinsatser till förvaltningens chefer, förtydligad information om belastningsregister i introduktionen av nya chefer samt insatser till administrativ personal som hanterar uppvisade utdrag på skolan.

Mohamed Yassin (MP) har inkommit med en motion. I motionen yrkar motionären att

1. Att grundskoleförvaltningen och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ges i uppdrag att se över vilka elever som idag läser svenska som andraspråk och att samtliga elever ges möjlighet att genomgå en ny bedömning utifrån objektiva kriterier så att eleven får läsa rätt svenska.
2. Att lärare som undervisar inom svenska som andraspråk har behörighet för ämnet.
3. Att grundskoleförvaltningen och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen tar fram gemensamma bedömningsinstrument för svenska som andraspråk som bygger på objektiva kriterier för Malmös skolor.

Nima Gholam Ali Pour (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige i Malmö. I den föreslås att kommunfullmäktige beslutar:

• Att uppdra till grundskolenämnden att utreda upprättandet av en GDPR-säker process omkring skolfotografering i Malmö.
• Att uppdra till grundskolenämnden att återinföra GDPR-säker skolfotografering i Malmö stads grundskolor.

Den 25 maj 2018 trädde dataskyddsförordningen (GDPR) i kraft. Inom ramen för arbetet med att anpassa grundskoleförvaltningens verksamhet till den förändrade lagstiftningen kom skolfotograferingen att utredas, vilket utmynnade i att grundskoleförvaltningen i juni 2019 beslutade att avveckla skolfotograferingen i dess dåvarande form.

Grundskoleförvaltningens utredning visade att frågan var mycket komplex, det var svårt att förena skolans och skolfotoföretagens respektive ändamål med skolfotograferingen och det gick inte att finna en lösning som levde upp till alla legala krav samtidigt som den var administrativt rimligt genomförbar och begriplig för elever, vårdnadshavare och skolpersonal.

Vidare anser grundskoleförvaltningen att det ligger utanför skolans uppdrag att teckna avtal med skolfotoföretag som innefattar försäljning av foto eller fotokataloger på elever och personal, även det inte är skolan, utan skolfotoföretaget som säljer bilderna. Skolfotograferingen ingår inte i läroplanen eller i skolans mål och någon skyldighet för skolan att anordna skolfotografering följer inte av skollag eller annan lag, förordning eller föreskrift.

Grundskoleförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att anse motionens första att-sats besvarad, samt att avslå motionens andra att-sats.

Grundskolenämnden har ombetts yttra sig avseende en motion om att uppdra åt grundskolenämnden att verka för att öka antalet IKT/IT-pedagoger på Malmö stads grundskolor, med målet att varje skola ska ha en IKT/IT-pedagogstjänst.

I Skollag (2010:800) regleras vad rektor som huvudman ansvarar för inom sin verksamhet. I 2. kap. 10 § anges ”Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten…”.

Grundskoleförvaltningen anser att Digitalisering är en viktig tillgång i skolans utveckling. För att stödja skolornas digitaliseringsarbete har förvaltningen tagit fram en handlingsplan – ”Varje elevs bästa skola – Digital certifiering”. Handlingsplanen utgår från ”Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet” och ”Läroplan för grundskolan – Lgr11). Handlingsplanen syftar till att stödja den enskilda skolans digitalisering oberoende av skolans inre organisation, då det enligt skollagen är rektor som beslutar om sin enhets inre organisation.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår John Roslund (M) och Tony Rahm (M) att servicenämnden tillsammans med beställande nämnder får i uppdrag att dagligen servera två matalternativ varav det ena innehåller fisk eller kött.

Grundskolenämnden har tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och servicenämnden fått i uppdrag att avge yttranden om motionen. Grundskolenämnden föreslås besluta att avslå motionens yrkanden med hänvisning till att elever i Malmö stads grundskolor och grundsärskolor serveras skollunch, som följer skollagens (2010:800) bestämmelser om näringsriktiga skolmåltider och Malmö stads policy för hållbar utveckling och mat, som är
beslutad av kommunfullmäktige. Måltiderna planeras, tillagas och serveras enligt rekommendationer från Livsmedelsverkets råd för ”Bra måltider i skolan”, som baseras på Nordiska Näringsrekommendationer.

Varje dag serveras minst två maträtter (matalternativ) under skollunchen varav minst en är växtbaserad (lakto-ovo-vegetarisk) samt en varierad salladsbuffé. För att de båda maträtterna dagligen och sammantaget ska uppfylla både Nordiska Näringsrekommendationer kring val av proteinkälla och stadens policy för hållbar utveckling och mat med minskad klimatpåverkan från livsmedel kan inte en kött- eller fiskrätt serveras som det ena alternativet varje dag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås.

Grundskolenämnden har beslutat om Internkontrollplan 2020 i syfte att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen av diskrepans mellan betyg på nationella proven och betyg visar sammantaget på betydande skillnader mellan skolor i betygssättning i relation till de nationella provresultaten för läsåret 2018/2019. Det framgår även att diskrepanserna har olika omfång i de fyra granskade ämnena.

Utfallet i denna granskning stämmer överens med de nationella granskningar som Skolverket och Skolinspektionen genomfört på senare år. Skolmyndigheterna beskriver att betygssättningen i relation till de nationella proven generellt varierar mellan skolor och att det finns tydliga inslag av relativ betygssättning. Påtagliga skillnader i betygssättning i förhållande till de nationella proven mellan olika skolor kan indikera att betygen sätts utifrån olika måttstockar och att den därmed inte är likvärdig. I de nationella granskningarna beskrivs att betygssättning i ganska hög grad är relativ, det vill säga att den relateras till den genomsnittliga prestationsnivån hos eleverna på respektive skola.

Utifrån den interna kontrollgranskningens resultat föreslås två förbättringsåtgärder, dels en fördjupad orsaksanalys kring identifierade skillnader samt att förvaltningen tar fram strukturer och former inom huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för att stärka analyser av bedömning och betygssättning ur ett likvärdighetsperspektiv.

Tekniska nämnden har sänt ett förslag till modell för samverkansstöd till grundskolenämnden för yttrande. Syftet med modellen är att tydliggöra tekniska nämndens- och fastighets- och gatukontorets åtaganden och arbetssätt i olika typer av samverkansprocesser. Samverkansmodellen är ett resultat av fastighets- och gatukontorets utredning om hur tekniska nämnden tillsammans med andra relevanta nämnder kan stimulera, stötta och samordna samverkansprocesser i geografiskt avgränsade områden. Samverkansmodellen ersätter inte redan pågående samverkansprojekt i staden.

Grundskoleförvaltningen är inte positiv till förslaget om modell för samverkansstöd. Den främsta anledningen till ställningstagandet är att det råder betydande oklarheter gällande hur förslaget påverkar grundskolenämndens verksamhet.

Processerna kopplade till stadsutveckling är många och komplicerade, framförallt i en större stad som Malmö. Detta ställer hårda krav på stadens nämnders- och förvaltningars arbetssätt, liksom på andra inblandade intressenter. Malmö stad har möjligheten att med sina lagstadgade befogenheter och med sina förvaltningsresurser skapa förutsättningar för en sammanhållen och långsiktigt hållbar stadsutveckling tillsammans med stadens invånare, intresseorganisationer och företag. Samverkansprocesser i geografiskt avgränsade områden utgör en typ av överskådliga projekt där olika aktörer kan mötas för att tillsammans bidra till stadens utveckling. Grundskoleförvaltningen är av uppfattningen att en modell för denna typ av samverkan har möjligheten att säkerställa ett gott resultat för utvecklingen av geografiska områden i framtiden. Därmed ser grundskoleförvaltningen att initiativet från tekniska nämnden att utveckla samarbetet med andra nämnder och aktörer i staden är önskvärt. Men på grund av oklarheter i tekniska nämndens samverkansmodell är grundskoleförvaltningen inte positiva till förslaget. En förklaring till grundskoleförvaltningen ställningstagande följer nedan.

Samverkansmodellens huvudsakliga syfte är att utgöra en ”anpassningsbar processmodell för samverkansprocesserna [i geografiskt avgränsade områden] och med det öka det systematiska samarbetet mellan och med lokala aktörer i utvecklingen av staden”. Även om grundskoleförvaltningen är positiv till initiativet att arbeta fram en samverkansmodell är nuvarande förslag för otydligt gällande andra än tekniska nämndens roll i modellen. Förslaget beskriver inte hur förhållandet mellan tekniska nämnden och övriga nämnder kan tänkas se ut om samverkansmodellen antas. Det framgår heller inte vilka förväntningar tekniska nämnden har på övriga nämnder i de processer som samverkansmodellen ämnar strukturera. Vidare framgår det inte i vilken mån övriga förvaltningar förväntas bidra med resurser, vare sig det handlar om genom personalkompetens eller med finansiella medel. Det är också oklart hur samverkansmodellen förhåller sig till andra processer i staden, exempelvis när det kommer till det övergripande miljöarbetet och till lokalförsörjningen. Sammanfattningsvis finner alltså grundskoleförvaltningen det svårt att förutse hur samverkansmodellen kommer att påverka grundskolenämndens verksamhet i de processer där nämnden förväntas delta.

Inför läsåret 2021/2022 har grundskoleförvaltningen skapat ett förslag till skolorganisering som beskriver i vilka årskurser respektive skola kommer att erbjuda utbildning. Förslaget är framtaget av styrgruppen för produktionsplanering och respektive utbildningschef har processat förslaget med sina rektorer. Efter detta har förslaget bearbetats, sammanställts och kompletterats med andra uppgifter. Förvaltningens förslag på skolorganisering beskriver i vilka årskurser respektive skola erbjuder undervisning och är bilagt ärendet (Förslag Skolorganisering 2021-2022).

En förteckning över anmälningar till huvudmannen avseende kränkande behandling enligt 6 kap 10 § skollagen har tagits fram.

En förteckning över anmälningar till huvudmannen avseende elevers frånvaro enligt 7 kap. 19a § skollagen har tagits fram.

Anmälan av grundskolenämndens arbetsutskotts protokoll från 6 november 2020.

Enligt 6 kap 37 § kommunallagen kan en nämnd lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, så kallad delegering. Nämnden kan delegera till exempelvis ett utskott, en ledamot eller tjänsteperson. De beslut som fattas på delegation och som nämnden beslutar ska anmälas till nämnden ska redovisas på nästa nämndsammanträde.

Anmälan av inkomna och avgivna skrivelser