Möte 2026-02-25

Enligt grundskolenämndens arbetsordning ska nämndens beredande organ, arbetsutskottet, bestå av tre ledamöter och tre ersättare. Emma Edström (MP) har under perioden september 2025 till och med februari 2026 varit förhindrad att fullgöra sitt uppdrag som ersättare i arbetsutskottet, varför nämnden i augusti 2025 valde Petter Forkstam (MP) till ersättare i arbetsutskottet för den tid Emma Edström (MP) har förhinder. Ordföranden föreslår att Emma Edström (MP), från och med mars 2026, väljs att återinträda som ersättare i grundskolenämndens arbetsutskott.

Vänsterpartiet har inkommit med ett nämndinitiativ. Vänsterpartiet föreslår grundskolenämnden besluta:

att grundskolenämnden antar en policy som säkerställer att visstidsanställningar avslutas och inleds vid årsskiftet istället för vid terminsavslutning respektive terminsstart.

I Malmö stads reglemente för intern kontroll anges att nämnderna årligen ska anta en plan för arbetet med intern kontroll samt att nämnderna ska rapportera resultatet från uppföljningen av det gångna årets arbete med intern kontroll till kommunstyrelsen. Följande ärende innehåller förslag till internkontrollplan för 2026 samt en rapport för uppföljningen av intern kontroll 2025 med tillhörande självskattning.

Grundskolenämndens Årsanalys 2025 är nämndens tredje och sista uppföljningsrapport för 2025 och utgör bland annat underlag till Malmö stads årsredovisning.

Årsanalysen omfattar en uppföljning av verksamhetens utveckling och arbete med prioriteringar, en uppföljning av planeringen för att stärka det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter, en uppföljning och bedömning av nämndens bidrag till kommunfullmäktigemålen samt en ekonomisk analys som bland annat bygger på nämndens årsbokslut. Rapporten innehåller också en beskrivning av förväntad utveckling kommande år.

Av årsanalysens sammanfattning framgår följande:

Den grundläggande gymnasiebehörigheten har ökat något

Grundskolenämndens uppdrag är att säkerställa att eleverna når målen för sin utbildning och går ut grundskolan med godkända betyg och behörighet för fortsatta studier. Andelen grundskoleelever i årskurs 9 med grundläggande gymnasiebehörighet läsår 2024/25 är 82,1 procent och har ökat något från föregående läsår. Färre skolor än tidigare har låga resultat, 2024/25 hade ett fåtal skolor en gymnasiebehörighet under 65 procent och inga skolor hade en gymnasiebehörighet under 50 procent. Samtidigt finns det fortfarande skillnader mellan skolor och skillnaden i genomsnittligt meritvärde mellan den kvintil elever med högst respektive lägst meritvärde är något större än föregående läsår.

Genom sitt grunduppdrag bidrar nämnden också till flera av stadens kommunfullmäktigemål. Under denna mandatperiod bidrar nämnden till totalt elva kommunfullmäktigemål, nämndens bidrag till målet under året bedöms vara uppnått för två av dem, för övriga bedöms nämndens bidrag till målet under året vara delvis uppnått.

Minskande elevantal och stark nationell påverkan

Nämndens planeringsförutsättningar, främst i form av ett minskande elevantal, har påverkat nämndens verksamhet under året. Den demografiska utvecklingen har bland annat påverkat nämndens arbete med lokal- och kapacitetsplanering. Utvecklingen påverkar också arbetet med kompetensförsörjning, som under året fokuserat mer på att behålla och utveckla befintlig personal. På nationell nivå pågår flera initiativ som påverkar eller kan påverka nämndens verksamhet och som nämnd och verksamhet behöver ha beredskap för. Under året har det bland annat fattats beslut om tioårig grundskola och det har presenterats förslag om nya läroplaner, betygssystem och lärares undervisningstid.

Långsiktigt utvecklingsarbete för bättre förutsättningar och resultat

Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet har förvaltningen under året arbetat med ett åtagande om läs- och skriv och annat utvecklingsarbete för att stärka verksamheten i sitt grunduppdrag och i förlängningen bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Stora delar av arbetet kommer att fortsätta under innevarande läsår, även baserat på analysen av det senaste läsårets resultat. I den analysen beskrivs bland annat förhållandevis goda personella förutsättningar och en stärkt förbättringskapacitet som några av verksamhetens styrkor. Det kompensatoriska uppdraget och arbetet med särskilt stöd och är några av de utmaningar som har identifierats. Det har också identifierats att huvudmannen behöver utveckla sina stöd- och utvecklingsinsatser. Det fortsatta arbetet kring detta behöver också gå i takt med de förändringar som krävs utifrån nationella beslut och initiativ.

Ekonomiskt resultat

Grundskolenämnden redovisar en negativ avvikelse om 12,6 mnkr jämfört med budget, vilket motsvarar -0,2% av kommunbidraget. Färre elever än budgeterat har inneburit att befolkningsansvaret haft lägre kostnader, medan skolorna har använt mer pengar än budgeterat vilket framför allt beror på inköp under årets sista månader.

Grundskolenämndens resultat påverkas också negativt av att en avsättning gjorts för utbetalning av extra medel till fristående skolor. Ytterligare en avsättning är inkluderat i bokslutet, nämligen en avsättning för upplupna lönekostnader som avser gravida medarbetare som inte fick graviditetsersättning istället för full lön under covid-19-pandemin.

Grundskolenämnden har en positiv avvikelse jämfört med budget i förhållande till nämndens investeringsram. Avvikelsen för 2025 är 2,8 mnkr.

Syftet med föreliggande förslag till detaljplan är att skapa en blandad stadsbebyggelse och förutsättningar för cirka 1 000 nya bostäder, förskola, centrumfunktioner samt nya allmänna platser i södra Kirseberg.

Grundskolenämnden föreslås ställa sig positiv till att södra Kirseberg utvecklas och att förutsättningar för blandad stad skapas. Samtidigt föreslås nämnden betona att möjligheter för en ny grundskola bör skapas inom föreliggande planområde, även om behovet av skolan förväntas uppstå först på längre sikt.

I föreliggande rapport föreslås att självkostnadsprissättning ska införas på tekniska nämndens markupplåtelser till servicenämnden. Det främsta skälet för att genomföra denna förändring är att stadens interna lokalkostnader då bättre speglar stadens självkostnad för lokalerna. Dessutom innebär detta att prissättningen kommer följa stadens riktlinjer för intern prissättning. Förslaget kommer bara marginellt påverka grundskolenämndens ekonomi, men grundskoleförvaltningen ställer sig positiva till den föreslagna ändringen då det ligger i linje med stadens övriga riktlinjer för intern prissättning och möjliggör en eventuell mindre överföring av pengar från hyreskompensation till pedagogisk verksamhet.

Grundskoleförvaltningen önskar uppdatera grunskolenämndens attestinstruktion efter omorganisationen på Avdelningen stöd och utveckling, markerat gult i bifogad attestinstruktion. Grundskoleförvaltningen önskar även uppdatera uthyrningsverksamheten av lokaler och lägga in attestanter i grundskolenämndens attestinstruktion kring detta. Detta då dessa delar tidigare legat i delegationsordningen men nu flyttats till verkställighetslista och det behöver framgå i attestinstruktion vilka befattningar som har attesträtt för uthyrning av lokaler.

Grundskoleförvaltningen verkställer gynnande beslut om korttidstillsyn enligt LSS 9§7, på eller i nära anslutning till den skola där ungdomen får sin undervisning. Bestämmelserna om lex Sarah finns i 24 b—g §§ LSS och innebär bland annat att personalen som arbetar i korttidstillsynen är skyldiga att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden. Revideringen innebär inga förändringar i sak mot den befintliga rutinen, däremot förtydliganden, detaljerat tillvägagångsätt och ökad läsbarhet. Framöver föreslås även rutinen revideras och beslutas av förvaltningsledningen då handlar om tillvägagångsätt och inte om innehåll.

Grundskolenämnden är vårdgivare för den del inom grundskoleförvaltningen vars verksamhet regleras av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) (HSL). Den av nämnden utsedda verksamhetschefen enligt HSL har uppdraget att leda och ansvara för detta arbete. Patientsäkerhetsberättelsen är en del av det ledningssystem som vårdgivaren är skyldig att inrätta. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att ge vårdgivaren bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete samt att förenkla tillgång till information.

Kommunstyrelsen begär varje år in en redovisning över EU-projekt och annat internationellt samarbete. Grundskolenämnden och grundskoleförvaltningen har ett skolutvecklingsarbete som influerats av internationella perspektiv samt samverkar kring internationella frågor av gemensamt intresse genom deltagande i nätverk, ett flertal EU-projekt och annat samarbete. Läroplanen beskriver att ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Grundskolenämndens och förvaltningens internationella arbete redogörs i rapporten ” Redovisning av internationellt arbete 2025”

Grundskolenämnden har getts möjlighet att lämna ett yttrande till kommunfullmäktige gällande motion från Sverigedemokraterna angående distansundervisning. Motionärerna förslår kommunfullmäktige besluta att berörda nämnder uppdras att utreda hur distansundervisning kan erbjudas elever med hög giltig frånvaro i skolan på grund av psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, nedsatt immunförsvar inklusive andra ömmande skäl. Grundskoleförvaltningen möjliggör redan idag särskild undervisning och distansundervisning utifrån vad som medges i skollagen. Grundskoleförvaltningen har också, på uppdrag av grundskolenämnden, nyligen ansökt om tillstånd från Skolinspektionen om att få utföra distansundervisning som särskilt stöd. Mot bakgrund av ovanstående anser förvaltningen att grundskolenämnden ska föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad.

Grundskolenämnden har fått möjlighet att yttra sig om rekommendationerna gällande rapporten ”Lycklig är den som har en öppen väg framför sig”, som handlar om förutsättningar och hinder för romskt liv i Malmö. I grundskoleförvaltningens förslag till yttrande föreslås grundskolenämnden ställa sig positiv till rekommendationerna i rapporten. Förslagen innebär i korthet att samordningen av arbetet flyttas till stadskontoret, Romska rådet reformeras och att processerna för intern samverkan och uppföljning struktureras upp.

Kulturnämnden har gett grundskolenämnden i uppdrag att inkomma med synpunkter på Handlingsplan för den nationella minoriteten romer i Malmö 2026–2028. Grundskoleförvaltningen ser positivt på revideringen av befintlig handlingsplan och på ett fortsatt fördjupat samarbete med Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC), som är en viktig samordnande och stödjande funktion för att handlingsplanen ska genomföras och efterlevas.

Förvaltningen instämmer i vikten av att ytterligare stärka kompetensen inom minoritetslagstiftning, antiziganism och romska livsvillkor, men betonar samtidigt att rektor enligt skollagen ansvarar för beslut om kompetenshöjande insatser inom skolans organisation utifrån lokala behov och förutsättningar. En mer öppen formulerad skrivning av detta åtagande bedöms därför som mer ändamålsenlig. Med denna synpunkt beaktad ställer grundskoleförvaltningen sig bakom handlingsplanen.

Grundskoleförvaltningen välkomnar stadsrevisionens granskning och konstaterar att rapportens rekommendationer väl överensstämmer med de utvecklingsområden förvaltningen redan identifierat. Genom framtagandet och implementeringen av en ny, specifik handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck under innevarande läsår efter beslut av grundskolenämnden; har grundskoleförvaltningen intagit en proaktiv hållning för att systematisera arbetet. Grundskoleförvaltningen genomför nu omfattande kompetenslyft för både elevhälsa och pedagogisk personal samt har etablerat digitala stödsystem (Komin), som ger skolorna konkreta verktyg i vardagen. Sammantaget visar grundskoleförvaltningens påbörjade arbete att grundskoleförvaltningen redan befinner sig i en aktiv genomförandefas för att stärka tryggheten och rättigheterna för utsatta elever.

Denna tjänsteskrivelse ligger till grund för grundskoleförvaltningens förslag till grundskolenämndens yttrande.

Grundskoleförvaltningen har berett ett nämndinitiativ från John Eklöf, Moderaterna (M), som föreslår åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck, däribland en ny kartläggning av elevers utsatthet samt analys av deltagande i simundervisning.

Grundskoleförvaltningen föreslår i sitt förslag till svar till grundskolenämnden, att initiativet anses besvarat med hänvisning till att ett omfattande arbete redan pågår genom den av grundskolenämnden beslutade handlingsplanenen för läsåret 2025/2026.

John Eklöf (M) har inkommit med ett nämndinitiativ till grundskolenämnden med förslag om att införa en rutin där alla misstänkta brott i skolmiljö ska polisanmälas rutinmässigt och utan individuell prövning. Initiativet innehåller även förslag om att utreda åtgärder riktade mot skolledningar som brister i sitt ansvar att polisanmäla misstänkta brott.

Grundskoleförvaltningen har sedan tidigare tydliga och rättsligt grundade rutiner för hur misstänkta brott ska hanteras. Rutinerna utgår från skollagen, kollektivavtal, sekretesslagstiftning samt lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Rutinerna tillämpas olika utifrån brottssituation och misstanke

När en elev är misstänkt för brott måste rektor alltid göra en individuell bedömning enligt skollagen innan beslut om polisanmälan kan fattas. När det i stället är personal som är misstänkt ansvarar arbetsgivaren för att omedelbart inleda en arbetsrättslig utredning, medan polisanmälan normalt görs av den som är målsägande och inte av arbetsgivaren

Nämndinitiativets förslag om rutinmässiga polisanmälningar utan bedömning strider mot skollagens krav på saklighet och objektivitet, mot grundläggande principer för myndighetsutövning och mot arbetsgivarens möjligheter att hantera personalärenden rättssäkert. Förvaltningen bedöms redan ha etablerade rutiner och processer som säkerställer korrekt hantering av misstänkta brott.

Moderaterna har inkommit med ett nämndinitiativ. I initiativet föreslås grundskolenämnden besluta följande:

• att ge grundskoleförvaltningen i uppdrag att vidareutveckla nuvarande rapportering kring kränkande behandling, där rapporteringen ska utgöra ett samlat och analysbaserat beslutsunderlag i arbetet att motverka kränkande behandling
• att rapporteringen ska utformas så att den möjliggör kvalitativa analyser av mönster, trender och riskmiljöer samt utgör grund för bedömning av vilka konkreta och riktade åtgärder som behöver vidtas i verksamheten
• att grundskoleförvaltningen ges i uppdrag att utreda hur uppföljningen av kränkande behandling kan utvecklas genom tekniska och digitala lösningar, i syfte att komplettera nuvarande sammanställningar,
• att grundskoleförvaltningen ska redovisa hur man säkerställer att anmälningsskyldigheten enligt 6 kap. skollagen efterlevs i samtliga verksamheter samt återkommer med vilka kompetensutvecklingsinsatser som kan genomföras för berörda inom verksamheten
• att grundskoleförvaltningen ges i uppdrag att utreda hur arbetet med kränkande behandling kan organiseras likvärdigt och kostnadseffektivt på samtliga skolor,
• att nämnden årligen ska få en samlad huvudmannarapport om kränkande behandling som en del av nämndens systematiska kvalitetsarbete.

Utifrån skollagens 6 kapitel tar grundskolenämnden vid varje nämndsammanträde del av en lista med samtliga anmälningar som kommit in sedan det senaste sammanträdet. För att komplettera listan och för att ge en bättre överblick tas även en visualisering fram för att aggregera anmälningarna för innevarande läsår och bryta ner anmälningarna i kategorier. Förvaltningen bedömer att det går att utveckla visualiseringen ytterligare inom ramen för förvaltningens kontinuerliga arbete med ständiga förbättringar.

Arbetet med att förhindra kränkande behandling av elever pågår på flera nivåer och för att vidta rätt åtgärder behöver anmälningarna sättas i den individuella skolans kontext. Förvaltningen arbetar med att ta fram ett arbetssätt för att bättre använda tillgängliga digitala verktyg för att analysera de data som finns i samråd med utbildningscheferna och skolorna. Det finns ytterligare utrymme för att göra djupare analyser och att kunna kombinera anmälningsdata med kvalitativa data från skolorna.

I grundskoleförvaltningens förslag till svar på nämndinitiativet föreslås grundskolenämnden anse initiativet besvarat utifrån det arbete som bedrivs på såväl förvaltnings- som skolnivå med att utveckla analys och rapportering avseende anmälningar om kränkande behandling i Malmös grundskolor.

En förteckning över anmälningar till huvudmannen avseende kränkande behandling enligt 6 kap 10 § skollagen har tagits fram.

Anmälan till huvudmannen innehåller anmälningar inrapporterade mellan 2026-01-17 och 2026-02-17. Visualisering av anmälan om kränkande behandling visar statistik för inrapporterade anmälningar under innevarande läsår fram till och med 31 januari 2026.

En förteckning över anmälningar till huvudmannen avseende elevers frånvaro enligt 7 kap. 19a § skollagen har tagits fram.

Enligt 6 kap 37 § kommunallagen kan en nämnd lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, så kallad delegering. Nämnden kan delegera till exempelvis ett utskott, en ledamot eller tjänsteperson. De beslut som fattas på delegation och som nämnden beslutar ska anmälas till nämnden ska redovisas på nästa nämndsammanträde

Grundskolenämndens arbetsutskotts protokoll från den 13 februari 2026 samt protokoll från förvaltningsrådet den 9 februari 2026.