Möte 2026-01-28

Elever från Fågelbacks-, Oxievångs- och Sorgenfriskolan berättar om lärdomar och erfarenheter från studieresa till Oslo och Utöya. 

Grundskolenämndens budget är nämndens övergripande styrdokument för verksamheten under det kommande året. Nämndsbudget 2026 innehåller plan för verksamhet, kommunfullmäktiges mål och uppdrag samt ekonomi. I denna uppdaterade version av Nämndsbudget 2026 återfinns förslag på nya skrivningar baserade på nämndens tidigare beslut att återremittera budgeten för förtydliganden inom grundbemanning, minskad administrativ börda samt öronmärkta medel till resursskolor och särskilda undervisningsgrupper. Nämnden föreslås också ta beslut om att göra en förändring gällande finansieringen av studiehandledning på modersmålet.

Av 14 kap. 1 § skolförordningen (2011:185) framgår bl.a. följande:

Ett bidrag till enskilda huvudmän för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem ska fastställas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. För elever som börjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående.

I detta ärende presenteras föreslagen ersättningsmodell och ersättningar per skolform 2026.

I detta ärende återrapporteras kommunfullmäktiges uppdrag till servicenämnden, grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att utreda om helhetsansvaret för skolmåltider bör ligga under en och samma nämnd. I samband med beslut om budget 2023 beslutade kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder och bolag, inventera vilka modeller för internt köp och sälj som tillämpas i Malmö stad samt utvärdera ändamålsenligheten av sådana styrmodeller för staden som helhet. Den genomförda inventeringen och utvärderingen, som innehåller förslag på fortsatta utredningar, återrapporterades till kommunfullmäktige som den 23 maj 2024, § 97, beslutade att initiera tolv utredningar, däribland denna om helhetsansvaret för skolmåltider bör ligga under en och samma nämnd.

Utredningen har genomförts av serviceförvaltningen, grundskoleförvaltningen och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Den övergripande kommunnyttan har varit i fokus, med ett specifikt fokus på elevens bästa. Styrkor, utmaningar, möjligheter och risker har analyserats utifrån möjliga organiseringar:

1. Befintlig organisation som innebär en fördelning av budgetansvar för skolmåltiden mellan förvaltningarna reglerat i en överenskommelse (internt köp och sälj)
2. Att budgetansvaret för skolmåltiden helt läggs över på serviceförvaltningen
3. Att helhetsansvaret för skolmåltiderna läggs över på skolförvaltningarna

Alternativet att helhetsansvaret för skolmåltiderna läggs över på serviceförvaltningen är avgränsat till att avse budgetansvaret med anledning av rektors lednings- och samordningsansvar kopplat till pedagogik och arbetsmiljö för eleverna som regleras i skollagen och läroplan.

Grundskoleförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt serviceförvaltningen ställer sig bakom alternativet för befintlig organisering och ekonomimodell, det vill säga alternativ 1 med intern köp- och säljmodell.

Ställningstagandet grundar sig på den tillit som finns till den kompetens, erfarenhet och struktur som under lång tid utvecklats inom serviceförvaltningen i nära samarbete med skolförvaltningarna.

Betydande framsteg har gjorts i arbetet med interna överenskommelser som har fokus på eleven, partnerskap och transparens samt ett tydliggörande av ansvarsfördelningen mellan beställare och utförare. Nu gällande överenskommelser skapar förutsättningar för ett strukturerat utvecklingsarbete. En gemensam struktur har tagits fram för att säkerställa ett effektivt och samordnat agerande vid förändringar i förutsättningarna för skolmåltidsverksamheten.

I detta ärende återrapporteras kommunfullmäktiges uppdrag till grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och servicenämnden att utreda om helhetsansvaret för skolskjuts bör ligga under en och samma nämnd. I samband med beslut om budget 2023 beslutade kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder och bolag, inventera vilka modeller för internt köp och sälj som tillämpas i Malmö stad samt utvärdera ändamålsenligheten av sådana styrmodeller för staden som helhet. Den genomförda inventeringen och utvärderingen, som innehåller förslag på fortsatta utredningar, återrapporterades till kommunfullmäktige som den 23 maj 2024, § 97, beslutade att initiera tolv utredningar, däribland denna om helhetsansvaret för skolskjuts bör ligga under en och samma nämnd.

Utredningen har genomförts av grundskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och serviceförvaltningen.

Fokus i utredningen har varit att ta fram en övergripande och samtidigt fördjupad nulägesbeskrivning, i avsaknad av en aktuell sådan för skolskjutsen i Malmö stad. 

Utredningen visar på en komplex skolskjutsverksamhet med många beställare och utförare, både inom Malmö stad, i friskolor och med externa leverantörer. En utmaning som tidigt identifierades gäller begreppet skolskjuts och vad det omfattar.  

Skolskjutsen bedöms inte vara en renodlad beställare- och utförareverksamhet, utan mer ett samarbete mellan förvaltningarna i vissa delar, medan en del hanteras separat inom respektive förvaltning. Utredningen om skolskjuts bör också ses i ett sammanhang med utredningen om helhetsansvar för färdtjänsten eftersom administration och drift av de båda tjänsterna är organisatoriskt sammanflätade på serviceförvaltningen. 

Grundskolenämnden har fått möjlighet av kommunfullmäktige att yttra sig om motion av Jenny Bengtsson och Jacqueline Maly, båda Sverigedemokraterna, där de föreslår följande:

• att berörda nämnder uppdras utreda hur Malmö kan införa ett system där avgiften för förskola och fritidshem vid gemensam vårdnad men separerade vårdnadshavare delas upp mellan vårdnadshavarna.
• att berörda nämnder uppdras införa att avgiften beräknas utifrån respektive vårdnadshavares hushållsinkomst, i enlighet med gällande taxa, samt att respektive vårdnadshavare faktureras sin del av avgiften separat.

I förslag till yttrande föreslås grundskolenämnden föreslå att kommunfullmäktige ska anse motionen vara besvarad utifrån redan påbörjad utredning av frågan.

Kommunfullmäktige har gett grundskolenämnden möjlighet att yttra sig om motion av Farishta Sulaiman (M), Malin Ahlström (M) och John Eklöf (M) om kartläggning av rekrytering till kriminella nätverk av barn och unga inom LSS.

I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta:

• att uppdra åt arbetsmarknads- och socialnämnden, funktionsstödsnämnden och grundskolenämnden att tillsammans genomföra en kartläggning om rekryteringen till kriminella nätverk bland barn och unga med olika typer av funktionsnedsättningar med särskilt fokus på barn inom LSS-verksamheter.
• att uppdra åt berörda nämnder att, utifrån kartläggningen, ta fram handlingsplaner för hur rekryteringen av barn och unga med olika typer av funktionsnedsättningar med särskilt fokus på barn inom LSS-verksamheter, ska motverkas.

Grundskoleförvaltningens bedömning är att den föreslagna kartläggningen inte är genomförbar, då det saknas lagstöd för den typ av registersamkörning som krävs. Grundskoleförvaltningens enkätundersökning och tillhörande utredning visar dessutom att elever inom LSS-verksamheter i hög utsträckning har tillsyn som fungerar som en skyddsfaktor. Problematiken bedöms därmed inte vara begränsad till LSS-verksamheterna utan rör en bredare grupp elever med olika funktionsnedsättningar.

Detta arbete hanteras redan inom befintliga strukturer och samverkansformer samt genom ett pågående nationellt kunskapsarbete lett av Myndigheten för delaktighet (MFD), där Malmö stad medverkar. Det finns därför inte heller förutsättningar att ta fram handlingsplaner baserat på en kartläggning som inte bedöms vara möjlig eller nödvändig att genomföra.

Mot denna bakgrund föreslår grundskoleförvaltningen att grundskolenämnden ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionens båda yrkanden och därmed avslå motionen i sin helhet.

En förteckning över anmälningar till huvudmannen avseende kränkande behandling enligt 6 kap 10 § skollagen har tagits fram.

Anmälan till huvudmannen innehåller anmälningar inrapporterade mellan 2025-12-15 och 2026-01-21. Visualisering av anmälan om kränkande behandling visar statistik för inrapporterade anmälningar under innevarande läsår fram till och med 31 december 2025.  

Handlingar publiceras inom kort. 

Handlingar publiceras inom kort. 

Anmälan av inkomna och avgivna skrivelser