Möte 2023-12-20

Genom kommunfullmäktiges budgetuppdrag 2023 har kommunstyrelsen fått i uppdrag, tillsammans med berörda nämnder och bolag, att definiera och starta ett långsiktigt och strategiskt områdeslyft. Stadskontoret har tagit fram ett förslag på hur Malmö stad kan bedriva arbetet kring såväl hållbar lokal utveckling som insatser i form av ett områdeslyft.

Ett övergripande förslag presenteras på Malmö stads organisering, interna arbetsformer, samordning samt hur den geografiska uppdelningen skulle kunna se ut i det fortsatta arbetet.

Arbetet med hållbar lokal utveckling, som utgår från nämndernas och bolagens grunduppdrag, föreslås ha ett relationsbyggande och demokratistärkande fokus med hela staden som utgångspunkt. Ett områdeslyft föreslås hantera mer komplexa sociala insatser i avgränsade geografiska områden eller inom viss tematik.

Förslaget föreslås skickas på remiss till berörda nämnder och kommunala bolag för inhämtande av synpunkter.

Grundskoleförvaltningen ser positivt på förslagets intentioner på att göra ett stadsövergripande helhetsgrepp gällande lokal utveckling. Grundskoleförvaltningen föreslår att MKB har den samordnande rollen för arbetet utifrån bolagets geografiska spridning och erfarenhet av arbete med social hållbarhet. Vidare anser grundskoleförvaltningen att en barnkonsekvensanalys gällande förslaget bör göras.

Denna tjänsteskrivelse ligger till grund för grundskoleförvaltningens förslag till grundskolenämndens yttrande i frågan.

Stadskontoret har berett grundskolenämnden möjlighet att yttra sig över en remiss från Justitiedepartementet avseende betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69). Grundskoleförvaltningen ställer sig delvis positiv till förslagen i betänkandet men invänder mot förslaget om att införa en skyldighet för skolor att utan föregående begäran lämna en uppgift till Polismyndigheten om uppgiften kan antas behövas i myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Grundskoleförvaltningen ifrågasätter utredningens bedömning att förslagen inte förväntas leda till något ökat resursbehov vid kommuner, samt inte förväntas föranleda behov av någon särskild finansiering vad gäller skolor.

Grundskolenämndens budget är nämndens övergripande styrdokument för verksamheten under det kommande året. Den här versionen av nämndsbudgeten innehåller planering av verksamhet och planering av ekonomi. Information om förvaltningens åtagandeplan för innevarande läsår medföljer nämndsbudgeten för kännedom. Den del som rör kommunfullmäktiges mål och uppdrag som tilldelats nämnden, som vanligtvis ingår i budgeten, kommer att beslutas av nämnden i mars 2024.

Av 14 kap. 1 § skolförordningen (2011:185) framgår bl.a. följande:

Ett bidrag till enskilda huvudmän för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem ska fastställas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. För elever som börjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående.

Lokalbehovsplanen utgör grunden för nämndens lokalförsörjningsarbete. Planen uppdateras årligen och beskriver nämndens övergripande lokalbehov. I planen beskrivs nyttjandet av befintliga lokaler, hur lokalbehoven utvecklar sig över perioden, samt hur planeringen ser ut för att möta de behoven. Planen beskriver även lokalkostnadsutvecklingen. Lokalbehovsplanen utgör ett underlag dels för den egna verksamheten, dels för stadens samlade lokalförsörjningsarbete.

Kommunfullmäktige beslutade i april 2022 att ge grundskolenämnden och servicenämnden i uppdrag att ta fram en särskild lokalbehovsplan för den anpassade grundskolan. Årets plan är alltså den andra lokalbehovsplanen särskilt framtagen för den anpassade grundskolan. Då lokalbehovsplanens syfte är att ge en helhetsbild av nämndens samlade behov och lokalbestånd föreslås grundskolenämnden att föreslå kommunfullmäktige att upphäva sitt beslut om en särskild lokalbehovsplan för den anpassade grundskolan.

Lokalbehovsplanen utgör grunden för nämndens lokalförsörjningsarbete. Planen uppdateras årligen och beskriver nämndens övergripande lokalbehov, idag och framåt. I planen beskrivs nyttjandet av befintliga lokaler, hur lokalbehoven utvecklar sig över perioden samt hur planeringen ser ut för att möta de behoven. Planen beskriver också hur nämndens lokalkostnader påverkas av planeringen. Lokalbehovsplanen utgör ett underlag dels för den egna verksamheten, dels för stadens samlade lokalförsörjningsarbete.

Stadsrevisionen har genomfört en granskning av grundskolenämndens frånvaroarbete. Stadsrevisionens sammanvägda bedömning är att grundskolenämnden har en inte helt ändamålsenlig hantering av skolfrånvaro. Denna slutsats grundar sig på att det under granskningen har framgått att skolorna upplever att de inte får ett tillräckligt stöd från nämnden för att hantera elever med omfattande frånvaro. Granskningen visar även att nämnden inte i tillräcklig grad säkerställt att skolorna genomför skolpliktsutredning och att verktyg för att följa upp skolornas skolpliktsutredning saknas. Stadsrevisionen bedömer även att rapporteringen av frånvaro inte är tillförlitlig samt att skolorna brister i att anmäla till huvudmannen att utredning av elevs frånvaro har inletts.

Malmö stads ledningssystem för kompetensförsörjning lägger grunden för ett strukturerat, gemensamt och systematiskt kompetensförsörjningsarbete. Kompetensförsörjningsarbetet i ledningssystemet innebär att nämnderna vartannat år analyserar verksamheternas behov av kompetens och tillgänglig kompetens i verksamheten. Grundskolenämnden har under 2023 identifierat och analyserat kompetensgapet på kort och lång sikt samt upprättat en aktivitetsplan för att åtgärda kompetensgapet. Från och med 2021 uppfyller rapporten även kravet på en strategisk kompetensförsörjningsplan utifrån läraravtalet HÖK21.

Malmö har de senaste 10 åren haft en rekordstor elevökning vilket också präglat tidigare kompetensgapsanalyser. Från 2025 visar befolkningsprognosen att elevantalet istället börjar minska något. 2023 års kompetensgapsanalys skiljer sig från tidigare analyser i aspekten att det inte längre är elevökningen som främst påverkar det prognostiserade kompetensbehovet utan förvaltningens förmåga att behålla sin personal. Förvaltningen har också under de senaste åren, trots den stora elevökningen, lyckats öka andelen behöriga lärare i grundskolan. Dessa båda faktorer gör att fokus på aktivitetsplanen sedan föregående rapport 2021 flyttats från att primärt fokusera på att attrahera och rekrytera nya medarbetare till att skapa förutsättningar för ett mer ett hållbart arbetsliv i kombination med fortsatta behörighets- och kompetenshöjande insatser. Kompetensförsörjningsarbetet behöver följa elevprognosen, men också innefatta kvalitativa aspekter på kompetens, ta hänsyn till omvärld och kunna ställas om när behoven ser annorlunda ut.

En förteckning över anmälningar till huvudmannen avseende kränkande behandling enligt 6 kap 10 § skollagen har tagits fram.

En förteckning över anmälningar till huvudmannen avseende elevers frånvaro enligt 7 kap. 19a § skollagen har tagits fram.

Enligt 6 kap 37 § kommunallagen kan en nämnd lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, så kallad delegering. Nämnden kan delegera till exempelvis ett utskott, en ledamot eller tjänsteperson. De beslut som fattas på delegation och som nämnden beslutar ska anmälas till nämnden ska redovisas på nästa nämndsammanträde

Grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport för läsåret 2022/2023 är en del av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Syftet med rapporten är att beskriva den samlade resultatutvecklingen inom grundskolenämndens verksamheter och presentera en grundläggande analys av resultaten. Syftet är också att skapa ett underlag för fortsatt planering och utveckling av verksamheten. I grundskoleförvaltningens åtagandeplan för läsåret 2023/2024 presenteras de åtgärder som planeras för nästa läsår utifrån kvalitetsrapportens analys och slutsatser. Uppföljning av kunskapsresultaten i sin helhet redovisas i Kunskapsresultatrapporten 2022/2023 och följer med som bilaga till kvalitetsrapporten.