Möte 2025-06-12

Miljönämnden har i nämndens delegationsordning överlåtit beslutanderätten till ordförande, presidiet, vice ordförande och tjänstepersoner samt beslutat att beslut som fattas med delegation ska anmälas till nämnden. Anmälan innebär inte att miljönämnden omprövar eller fastställer besluten.

Christin Vildevik utredningssekreterare, Helsingborg informerar.

Silvia Jervemovic miljöinspektör och Pernilla Fahlstedt enhetschef informerar nämnden. 

Budgetskrivelsen utgör nämndens förslag till budget som föreläggs kommunfullmäktige. Miljönämndens budgetskrivelse för 2026 beskriver hur förändringar i omvärlden förväntas påverka nämndens arbete under 2026 och framåt. Budgetskrivelsen beskriver också verksamhetsförändringar, effektiviseringar och den kvalitetsutveckling som pågår eller planeras inom nämnden framöver och vilken effekt och betydelse det får för kommande år. Miljönämnden redogör även för ekonomiska konsekvenser under 2026 och framåt. Miljönämnden begär att investeringsramen under 2026 ska uppgå till 1,1 mnkr (samma belopp som för innevarande år) men begär en utökad investeringsram för 2027 för en ny luftmätningsstation vid Dalaplan.

Masterplan för Malmö hamn 2025 syftar till att beskriva hur Malmö stad, i egenskap av markägare, vill att utvecklingen av Malmö hamn ska se ut de närmaste 30 åren.

Miljönämnden ställer sig positiv till Masterplanen, men anser att det behövs en tydligare koppling till Malmö stads miljöprogram och till kommunfullmäktige-målet. ”En grön stad som leder klimatomställningen” inom bland annat områdena grön omställning, stadsutveckling, skydd av naturvärden och förorenad mark. Miljönämnden anser också att dagvattenhanteringen i hamnen bör ägnas särskild uppmärksamhet i masterplanen.

Kristina Lembre, utredare och Roland Zinkernagel utredare informerar om ärendet.

Miljöförvaltningen ställer sig positiv till kemikalieplanen och anser att den utgör ett bra underlag på hur Stockholms stad ska arbeta med målet ”Ett giftfritt Stockholm” i stadens miljöprogram samt det nationella målet ”Giftfri miljö”.

Näringslivsprogrammet beskriver Malmös näringsliv 2025 med en målbild för näringslivet 2050 samt inriktningar 2025–2029 för att nå målbilden och möta näringslivets utmaningar och behov. Fokus ligger på digitalisering, grön omställning och innovationskraft, men också på att möta utmaningar som kompetensbrist och klimatförändringar. Miljöförvaltningen anser att näringslivsprogrammet är alltför övergripande och ställer sig frågande till hur det ska användas i praktiken. Miljöförvaltningen anser att avsnitten om klimat och miljö i programmet generellt sett är bra, men har vissa synpunkter på skrivningarna om bland annat cirkulär ekonomi, tillväxt och klimatanpassning.

Ärendet avser ett avgränsningssamråd för en miljökonsekvensbedömning inför en tillståndsprövning enligt Natura 2000 för Dp 5621 (del av Limhamn 150:384 med flera) och Dp 5726 (del av Limhamn 155:507 med flera). Här ingår även en yta norr om Dp 5726. Ärendet omfattar även artskyddssamråd. Miljönämnden anser att följande aspekter bör inkluderas eller beaktas utförligare i miljökonsekvensbedömningen: invasiva arter, kumulativa effekter samt konsekvenserna av detaljplanernas genomförande. Miljönämnden anser även att de arter med särskilt bevarandevärde som hittats i Limhamns kalkbrott och som inte finns med i Tyréns rapport bör inkluderas.

Miljöbrottslighet är ett växande problem, både nationellt och internationellt och bedöms vara en lukrativ verksamhet för kriminella aktörer, då upptäcktsrisken är låg och straffsanktionerna inte är ändamålsändliga eller effektiva för att komma åt denna brottslighet.

Utredningens uppdrag har varit att se över det miljörättsliga sanktionssystemet och hur samhällets bekämpning av miljöbrottslighet kan stärkas. Översynen av miljöstraffrätt syftar till att göra sanktionssystemet mer effektivt och ändamålsenligt och förbättra samhällets möjlighet att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra miljöbrott.

Miljöförvaltningen ser positivt på förslagen som helhet, men ser även att det kan innebära konsekvenser för den kommunala tillsynen, vilket behöver beaktas i vidare hantering och implementering av förslaget.

Svar till Kommunstyrelsen senast 2025-06-26

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för ny bebyggelse som förskola, bostäder samt ett kvarter med flexibel användning, bland annat vård, forskning och centrumverksamhet. Planen syftar också till att knyta samman området med angränsande stadsdelar och stärka stadens öst-västliga kopplingar. Ett ytterligare mål är att bevara områdets gröna karaktär, med särskild hänsyn till de uppvuxna träden.

Miljönämnden är positiv till den föreslagna utvecklingen av planområdet, men kan i nuläget inte ta ställning till planförslaget då viktiga utredningar kring markförhållanden, vatten och grönstruktur ännu inte är slutförda. Miljönämnden föreslår också att områdets möjligheter till energiförsörjning bör utredas.

Tobias Petersson (V) har genom ett nämndinitiativ väckt förslag om att ge miljöförvaltningen i uppdrag att utreda införandet av trängselskatt i Malmö och hur en sådan skulle kunna bidra till att nå Malmö stads miljömål. Miljöförvaltningen är positiv till förslaget men gör bedömningen att det bör vara kommunfullmäktige och inte miljönämnden som beslutar i frågan om att utreda införandet av trängselskatt i Malmö.

I föreliggande förslag till evenemangspolicy för Malmö stad finns principer som ska vägleda Malmös nämnder och bolag till att etablera Malmö som en evenemangsstad i världsklass. Målet är en varierad evenemangsportfölj som håller staden levande året runt och att evenemang ska matcha stadens mål och stärka Malmös identitet. Miljöförvaltningen anser att förslaget till evenemangspolicy är en grund men att vissa delar behöver utvecklas för att policyn ska vara användbar som vägledning. Till exempel kan de vägledande principerna kompletteras med ett antal kriterier som Malmö stads nämnder och bolag kan stödja sig emot vid planeringen av evenemang.

Svar till Kommunstyrelsen 2025-06-30

Kommunstyrelsen har fått samordningsansvaret för kraftsamlande insatser och även uppdraget att utarbeta formerna för processen i stort. Insatserna ska vara förebyggande, främja barn och ungas uppväxtvillkor, med mål att få fler unga att studera eller arbeta. Ett antal nämnder föreslås ansvara för de kraftsamlande insatserna med finansiering från kommunstyrelsen. Uppföljning föreslås ske 2030 samt 2035. Miljöförvaltningen ser positivt på arbetet men saknar ett helhetsperspektiv utifrån samtliga hållbarhetsdimensioner, där miljöprogrammets omställningsprocesser samt tillsyn av barn och ungas livsmiljöer kan bidra till ett helhetsperspektiv. Förtydligande behövs för civilsamhällets, malmöbornas, näringslivets och fastighetsägarnas deltagande. Förtydligande behövs även för gränsdragning mellan kraftsamlande insatser och insatser i lokal utveckling samt information om vad som förväntas av nämnderna. Uppföljningsprocessen bör också kompletteras med indikatorer för enskilda insatser.

Med anledning av förändringar i direktiv 2001/113/EG om sylt, gelé och marmelad föreslår Livsmedelsverket nya föreskrifter, om sylt, gelé och marmelad. Förslaget är att minsta mängd frukt som enligt huvudregeln ska användas vid framställningen av sylt, marmelad och gelé ökas med tio procentenheter samt att det blir tillåtet att använda koncentrerad juice som ingrediens.

Syftet med förändringen är minska mängden fria sockerarter, samt att stödja fruktmarknaden genom att stimulera framställning av sylt, gelé och marmelad med högre halt frukt. Miljöförvaltningen ställer sig positiv till förslaget men vill lyfta möjligheten till ursprungsmärkning av råvara för dessa varor, eftersom en högre halt frukt kommer att innebära dyrare produkter, vilket kan påverka inköp av europeiska produkter.

Svar till Livsmedelsverket 2025-06-17