Möte 2019-11-19

Det tidiga livet - i samverkan för barn och familj är ett samverkansprojekt finansierat med § 37a medel från Länsstyrelsen Skåne initierat av förskolenämnden. Det totala ansökta beloppet på 1 051 000 kronor beviljades för tidsperioden 2019-09-01-2020-12-31.Syftet är att arbeta inkluderande och uppsökande på öppna förskolor och familjecentraler för att bättre nå ut till fler Malmöbor, främst nyanlända, asylsökande och familjer i utsatta områden.

Ärendet är en remiss från Utbildningsdepartementet. Det förs fram att fler obehöriga lärare och förskollärare ska kunna få examen genom VAL. Förslaget anger förändrade förutsättningar för ansökan för VAL som syftar till att det ska bli fler behöriga och legitimerade lärare och förskollärare i skolväsendet.
‎
‎Förskoleförvaltningen anser att det är viktigt att Malmö stad och förskolan arbetar proaktivt för att rekrytera, attrahera och behålla kompetent personal. Förvaltningen arbetar aktivt med att höja andelen utbildade förskollärare inom Malmö stad och anser att förslaget att fler obehöriga lärare och förskollärare ska kunna få examen genom VAL är intressant, men kan behöva justeras utifrån ett verksamhetsperspektiv.
‎
‎Förskoleförvaltningen föreslår förskolenämnden att i sitt yttrande ställa sig huvudsakligen positiv till förslaget och lyfter fram att kraven på anställningstid för ansökan behöver ses över ytterligare för att verka för fler behöriga och legitimerade lärare och förskollärare inom skolväsendet.

Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att vidare utreda möjligheten att emittera sociala obligationer. Sociala obligationer är ett sätt för låntagare att finansiera investeringar som förväntas generera social nytta.

I förslaget till yttrande lyfts fram att förskolenämnden principiellt ser sociala obligationer som ett sätt att etablera en social investeringspolitik i staden som kan jämna ut levnadsvillkor. Samtidigt anser nämnden att det krävs flera tydliggöranden inför ett beslut om att införa sociala obligationer i Malmö stad. Synkroniseringen med övriga styrprocesser inom staden och strukturer för samarbeten nämnder emellan är områden som kräver vidare utredning. Detta gäller även de driftskonsekvenser som följer en fysisk investering som ska generera sociala effekter.

Förskoleförvaltningen föreslår förskolenämnden att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionens första yrkande, då det är rimligt att kartlägga läget i stadens verksamhet utifrån förslagen till ny lagstiftning kring tolkning och faktumet att barnkonventionen blir lag 1 januari 2020. Arbetet bör ske inom ramen för utvecklingsarbetet kring barns rättigheter. Förvaltningen föreslår nämnden att yrkandet om en kommungemensam handlingsplan avslås, då respektive nämnd har ansvar att ta fram handlingsplaner för sin verksamhet enligt stadens riktlinjer. Förslagsvis avslås även det tredje yrkandet då uppdraget redan finns i förvaltningslagen och Malmö stads kommunikationspolicy. Slutligen föreslås nämnden att föreslå kommunfullmäktige att avslå det fjärde yrkandet då bedömningen är att det redan kan anses finnas stöd i lagstiftning för att stoppa användandet av barn som tolkar, något som kommer att stärkas ytterligare vid årsskiftet då barnkonventionen blir lag.

Förskoleförvaltningen föreslår att förskolenämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen och dess yrkande om att anmoda kommunstyrelsen och övriga nämnder att ändra uppdraget för stadens kommunikatörer. Förslaget grundar sig i att kommunikatörerna, liksom andra kommunala tjänstepersoner, redan har ett uppdrag att informera objektivt och sant, enligt regeringsformen (1974:152), förvaltningslagen (2017:900) samt Malmö stads kommunikationspolicy.

Förskoleförvaltningen har beretts tillfälle att yttra sig över en utvecklingsplan som rör Malmö stads uppdrag med krisberedskap och civilt försvar åren 2020-2023. Bedömningen är att förslaget har en klar struktur där nämndernas uppdrag definieras. De utvecklingsbehov som uppmärksammats är att vissa nyckelbegrepp bör definieras tydligare.

I april 2018, § 127, gav kommunstyrelsen stadskontoret i uppdrag att utreda hur stadens arbete med lokalförsörjningsfrågor ska utformas. Stadskontoret föreslår en förflyttning av ansvaret för den kommuncentrala strategiska lokalförsörjningen i staden från tekniska nämnden till kommunstyrelsen, samtidigt som de delar av lokalförsörjningsarbetet som rör förhyrning gentemot den externa hyresmarknaden flyttas från tekniska nämnden till servicenämnden. Förslaget innebär också ett delvis utökat och tydligare uttalat ansvar för de beställande nämnderna i lokalförsörjningsprocessen.

De kemikaliekriterier för nyproduktion av lokaler och utemiljöer för barn och unga som tagits fram som ett led i genomförandet av Kemikalieplan med fokus på barn och unga 2017-2019 har nu skickats ut på remiss av Miljönämnden. Kemikaliekriteriena har tagits fram utifrån behovet av en ny intern standard för hållbart byggande inom Malmö stad och innebär att material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden inte ska innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa.

Material, varor och kemiska produkter ska följa beställarens krav och eventuella avvikelse ska godkännas av beställaren. Inför projektering och byggnation ska projektör och entreprenör upprätta en loggbok för dokumentation om samtliga kemikalier, material och varor som används i byggnaden.

Förskoleförvaltningen har tagit fram ett yttrande där förskolenämnden föreslås ställa sig positiv till förslaget till kemikaliekriterier för nyproduktion av lokaler och utemiljöer för barn och unga, samtidigt som ett antal synpunkter lyfts. En ekonomisk konsekvensanalys måste genomföras för att kartlägga vilka kostnader implementeringen skulle medföra.

Granskningen av löneskulder handlar om att få kunskap om när och varför löneskulder uppstår i förhållande till rutiner och riktlinjer i den gemensamma processen för Anställning och lön. Granskningen genomfördes i oktober 2019 och omfattade 15 löneskulder, vilka uppstod under perioden 2019-07-01 – 2019-07-31. Urvalet innefattar förskoleförvaltningen samtliga löneskulder för perioden.

De granskade löneskulderna bedöms till största del ha sin grund i att medarbetare inte registrerat frånvaro i HR-systemet via självservice och därmed har inte rutiner och riktlinjer efterlevts. Bedömningen är emellertid att de löneskulder som uppstår till följd av frånvaroregistrering efter lönekörning är ofrånkomliga så länge lönekörning genomförs vid viss tidpunkt i HR-systemet.

Utefter granskningen föreslås att fortsätta uppföljning inom ramen för intern kontrollplanen även kommande år men då under risken korrekt registrerad frånvaro.

Medarbetare i Malmö stad ska registrera frånvaro via självservice i HR-systemet Personec (HRutan). Närmaste chef är ansvarig för att följa upp att frånvaron registrerats i HR-systemet.
‎
‎Granskningen genomfördes under 2 mätveckor där slumpmässigt utvalda chefer noterat medarbetares oplanerad frånvaro såsom sjukdom och vård av barn. Uppgifterna i underlagen stämdes sedan av med medarbetarens frånvaroregistrering i HR-systemet. Granskningen visar att det finns avvikelser på 5,8%.

En förteckning över inkomna anmälningar till huvudmannen avseende kränkande behandling enligt 6 kap. 10 § skollagen har tagits fram sedan föregående nämndsammanträde. Enligt 6 kap. 10 § är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling samband med verksamheten skyldig att an-mäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verk-samheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.

Enligt 6 kap. 37 § kommunallagen kan nämnden lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, så kallad delegering. Nämnden kan delegera till exempelvis ett utskott, en ledamot eller tjänsteperson. De beslut som får delegeras finns med i nämndens delegationsordning. I detta ärende redovisas samtliga beslut som fattats med stöd av delegation sedan föregående sammanträde.

En förteckning över inkomna, utgående och upprättade skrivelser sedan föregående sammanträde har tagits fram.