Möte 2020-06-09

a) Avstängningsplanering och omledningsvägar – trafikföringsprinciper

(20 min)

Tobias Nilsson, avdelningschef, avdelningen för offentlig miljö

Joakim Florén, avdelningen för offentlig miljö

Jenny Ekman, avdelningen för offentlig miljö

Henrik Silfverstolpe, avdelningen för offentlig miljö

b) Trafikfrågor i samband med fördjupad översiktsplan för Nyhamnen – avstängningsplan för Nyhamnens västra del

(10 min)

Håkan Thulin, avdelningschef, stadsutvecklingsavdelningen

Sead Calakovic, stadsutvecklingsavdelningen

(10 min)

Tobias Nilsson, avdelningschef, avdelningen för offentlig miljö

Joakim Florén, avdelningen för offentlig miljö

Tekniska nämnden beslutade den 26 februari 2020, § 51, att uppdra åt förvaltningen att på Eriksfältsgatan vid Nydalatorget, på platsen för föreslaget obevakat övergångsställe, istället anlägga signalreglerat övergångsställe, samt att delegera åt tekniska nämndens trafikutskott att besluta om eventuell justering av ekonomisk kalkyl för projekt 6520 Provisoriska åtgärder på Eriksfältsgatan och Lindängsvägen, MalmöExpressen-linje 8.

Tekniska nämnden beslutade den 23 oktober 2019, § 255, att godkänna objekt för åtgärder inom projekt 6520, till en beräknad kostnad av 9 250 000 kronor, i enlighet med vad som beskrivs i beslutsunderlaget. Samt ökad driftskonsekvens är beräknad till 2 080 000 kronor årligen från år 2020.

Beräknad ökning av kostnad för den nya övergångsställe med ljusreglering på Eriksfältsgatan vid Nydalatorget är 1 450 000 kronor. Ökad driftkonsekvens är beräknad till 460 000 kronor årligen från år 2020. Den totala kostnaden, inklusive tillkommande kostnad, för åtgärder inom projekt 6520 blir 10 700 000 kronor. Ökad driftkonsekvens är beräknad till 2 540 000 kronor totalt.

Därmed föreslås att tekniska nämndens trafikutskott godkänner ökad kostnad för signalreglerade övergångställe på Eriksfältsgatan vid Nydalatorget.

Tekniska nämnden har uttryckt önskemål om att utföra test för att ordna uppställningen av elscootrar på allmän platsmark i Malmö. I februari 2020 lämnade förvaltningen ett förslag om att testa elscooterzoner på cirka 20 platser runtom i centrala delar utav staden.

Förslag om test aktualiseras snarast och kommer att finnas på plats i staden fram till sista april 2021. Uppföljning av testet kommer att ske löpande med delrapport i december 2020 och slutrapport i maj 2021. Framtaget underlag för utformning och placering av elscooterzonerna biläggs ärendet. Testet i sin helhet kommer att kosta cirka 350 tkr och ryms i befintlig utvecklingsbudget. Under testet jämställs scooterzoner med cykelställ.

Tekniska nämndens trafikutskott beslutade den 11 februari 2020, § 11, att uppdra åt förvaltningen att anlägga cykelfält längsmed Geijersgatan, då från Västanväg till Linnégatan, samt att uppdra åt förvaltningen att anlägga farthinder och riskreducerande åtgärder längsmed sträckan, detta till följden av ett tidigare inkommet medborgarförslag.

Efter trafikutskottets beslut om nämnda åtgärder genomfördes detaljprojektering. Vid granskning av projekteringen framgick att förstärkningsåtgärder behövs för beläggningen kring de farthinder trafikutskottet beslutat att anlägga på sträckan. Total kostnad för dessa tillkomna åtgärder är 700 tkr, vilket tillsammans med de 500 tkr som trafikutskottet initialt beviljat medför att projektets totala kostnad uppgår till 1 200 tkr. Kostnaden ryms inom mobilitetsenhetens budget för driftprojekt 2020.

Korsningen Stora Nygatan–Slottsgatan har stora brister gällande framkomlighet, tillgänglighet, trygghet och otydlighet för oskyddade trafikanter och det inkommer ofta önskemål om att justera korsningen. Ett stort problem idag är att fotgängare känner sig utsatta när de står på cykelbanan och ett annat problem är att sikten mot cykelbanan bristfällig för fotgängare som stiger ut genom grinden från kyrkogården. Inkomna ärenden tyder på att det är särskilt otryggt för personer med barnvagn eller rullator men även att det inte finns ett tydligt och tillgänglig sätt för cyklister att röra sig mellan cykelbanan längs Slottsgatan och Stora Nygatan.

Punkten bedöms vara otydlig för fotgängare och cyklister. Detta utgör en konfliktrisk för oskyddade trafikanter. Med relativt små åtgärder som ryms inom ramen för befintlig budget för fastighets och gatukontorets mobilitetsenhet kan avsevärda förbättringar för oskyddade trafikanter göras med avseende på tillgänglighet, trygghet och framkomlighet.

Cykelstråket längs med Käglingevägen ingår i huvudcykelnätet och Virkesvägen är utpekad som ny koppling i huvudcykelnätet. Därmed är det önskvärt att skapa säkra överfarter och sammanhängande stråk för cyklister och fotgängare i korsningarna längs med sträckorna.

Befintliga hastighetssäkrade cykelpassager längs med Käglingevägen över anslutande sidogator kommer att omregleras till cykelöverfarter, i enlighet med att stråket ingår huvudcykelvägnätet och ambitionen att skapa tydlighet i väjningsregler. Med anledning av detta föreslås att tekniska nämndens trafikutskott beslutar att farthinder (asfaltgupp) anläggs i de två punkter där hastighetssäkring idag saknas, detta i syfte att skapa enhetlighet längs stråket. Farthindren anläggs på Virkesvägen som är en anslutande gata till Käglingevägen/väg 101.

Malmö stad har i dialog med Region Skåne framfört önskemål om att tidigarelägga den omläggning av busslinjerna 1 och 32 via Oxie station som finns med i det beslutade planeringsunderlaget för framtida busslinjenätet i Malmö. Detta ärende avser de permanenta och tillfälliga hållplatsåtgärder som behövs för att kunna genomföra linjeomläggningen under 2020.

Ärendet avser en återrapportering till följd av tekniska nämndens beslut § 288, 2017-10-17, om önskade hastigheter på vägnätet utanför Inre Ringvägen. Sedan dess har bostadsområdena fått en sänkning till 40 km/tim och de flesta av de fysiska hastighetssäkrande åtgärderna som pekades ut i ärendet vid dess behandling 2017 är nu genomförda. Delar av industriområdena har fått en höjning till 60 km/tim. Större justeringar har visat sig behövas vid trafiksignaler för att kunna höja vägnätet fullt ut enligt förordningar som styr hur trafiksignaler måste utformas.

Utanför tätbebyggt område är det Trafikverket som är beslutsfattare vid höjning över bashastighet till 80 km/tim. Trafikverket har tagit del av föreslagna trafiksäkerhetshöjande åtgärder som konsult, då på uppdrag av fastighets- och gatukontoret, har tagit fram, och ställt sig preliminärt positiv till justeringarna.

Hastighetsdämpande åtgärder föreslås i korsningen Hakegatan–Arlövsvägen, i syfte att dämpa hastigheten och skapa en säkrare trafikmiljö för främst oskyddade trafikanter.

Föreslagna åtgärder är planerade att genomföras i samband med beläggningsarbete på platsen, vilket kommer ske under 2020–2021 beroende på planering av beläggningsprogrammets insatser.

Hastighetsdämpande åtgärder föreslås på två platser med syfte att höja trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Platserna som ska åtgärdas är Klagshamnsvägen vid Mittvägen och Hyllie allé vid Atles gata.

Ett Malmöinitiativ med önskemål om hastighetsdämpande åtgärder på Klagshamnsvägen vid Bunkeflovägen har inkommit till tekniska nämnden.

Fastighets- och gatukontorets bedömning är att platsen inte är olycksdrabbad och därför inte kan prioriteras i det olycks- och skadeförebyggande arbetet. Möjligheterna att sätta upp en digital hastighetsvisare som påminner om hastighetsbegränsningen kommer att undersökas.

Hohögsgatan har i flera kundärenden och medborgarförslag varit föremål för önskemål, om bland annat cykelbana och hastighetsdämpande åtgärder. Gatan utgör en förlängning av det regionala cykelstråket till Bara, och ingår i det i ÖP utpekade huvudcykelvägnätet.

I juni 2016 inkom ett medborgarförslag om cykelbana längs stråket, i vilket Gatukontoret rekommenderade att en utredning av cykelbana mellan Utflyktsstigen och Videdalsvägen gjordes (TN-2016-1741). Tekniska nämnden gav gatukontoret i uppdrag att göra en utredning om cykelbana längs med Hohögsgatans östra del fram till Videdalsvägen.

En översiktlig utredning av genomförbarhet av separerad cykelbana har gjorts till detta ärende, vilken visar på att en separerad cykelbana får till följd att ena sidans parkering behöver helt tas bort, och framkomligheten för biltrafiken begränsas då två personbilar inte kan mötas utanför ensidig parkering på grund av fasta hinder. Separering av cyklister motiveras inte heller av det låga biltrafik (865 mf/dygn). Handböcker argumenterar för att separering av cyklister snarare är aktuellt vid flöden upp mot 2 000 mf/dygn. Vid lägre flöden är det ofta att föredra att försöka påverka hastigheter i gatan och arbeta med olika former av blandtrafiklösningar/cykelfält.

Fastighets- och gatukontoret har under 2018 och 2019 genomfört dels en Koncept- och potentialstudie i syfte att ta fram riktlinjer för hur staden på sikt kan arbeta med cykelgator som ett verktyg för att framhäva cykelns roll i stadsrummet och fylla saknade länkar i cykelvägnätet, och dels en förstudie av fyra stråk utifrån hur de lämpar sig för införande av ett test som cykelgata. Hohögsgatan har pekats ut dels i potentialstudien, och dels studerats i förstudien. Cykelgator har omnämnts som en alternativ lösning i andra tjänsteskrivelser (bland annat TN-2017-1422), och arbetet med cykelgator har varit på information hos Trafikutskottet (4 oktober samt 6 november 2019).

Cykelgator är vanligt förekommande i Nederländerna och Danmark, och finns även exempel på i Norge, Finland och Tyskland. I Sverige finns det ännu inte som regleringsform, men principen har ändå införts i bland annat Göteborg, Linköping (test) och Stockholm (utreds).

Syftet med cykelgator är att öka trafiktryggheten och trafiksäkerheten längs med viktiga cykelstråk, och samtidigt tillskapa attraktiva gatumiljöer där cykeltrafiken främjas. Motivet kan vara att det antingen inte är möjligt eller önskvärt att separera cykeltrafiken, att antalet cyklister är eller kan bli större än antalet bilar och därmed bestämma trafiktempot, eller att andra kvaliteter i gaturummet önskas värnas såsom goda fotgängarmiljöer, gestaltning med mera.

Eftersom cykelgator är förhållandevis oprövat i en svensk kontext, föreslås Hohögsgatan utformas som ett test av cykelgata. Testet utförs med provisoriska åtgärder såsom målning, skyltning, utplacering av träd i urnor, gummigupp, etc. Testet utvärderas med avseende på trafikflöden, hastigheter, beteenden och attityder. Erfarenheter kan senare ge lärdomar vid överväganden om permanent införande på utvalda stråk.

Kostnad för testet beräknas till 500 000 kr. Driftskostnader för träd och urnor samt renhållning tillkommer om cirka 55 000 kr första året, därefter cirka 30 000 kr per år. Utvärdering planeras att göras under maj (föremätning) och september (eftermätning).

Hohögsgatan utgör Toftanässtigens förlängning västerut och är därmed ett viktigt stråk i cykelvägnätet. Gatan är 1,5 km lång, relativt rak och den låga beläggningsgraden gör att gatan uppfattas som relativt bred vilket kan inbjuda till höga hastigheter.

Fastighets- och gatukontoret har utrett gatan (Toftanässtigen till Videdalsvägen) i syfte att prova möjligheten att utforma gatan som cykelgata med hjälp av tillfälliga åtgärder. Förslaget att testa Hohögsgatan som cykelgata ligger för beslut vid sammanträde i tekniska nämndens trafikutskott i juni.

Fastighets- och gatukontoret förordar att testet av cykelgata genomförs och utvärderas, och att initiativet därför avslås till förmån för denna åtgärd.