Val av protokollsjusterare
Statusrapport om IT-säkerhet
Information om utredningarna om ansvar för skolmåltider, skolskjuts och färdtjänst
Servicedirektörens information
I ärendet presenteras förslag till Upphandlingsplan för perioden 2026–2027 för servicenämnden. Planen uppdateras årligen och innehåller en översikt över genomförda upphandlingar från 2024 samt planerade upphandlingar under 2026–2027. Planen innefattar detta år även en beskrivning av nämndens inköpsverksamhet med avseende på organisatorisk robusthet och arbetet med att följa upp pågående leveranser och leverantörer.
Nämndernas planer ligger till grund för stadens gemensamma planering av strategiskt viktiga inköpsprojekt som kommer att antas i kommunstyrelsen.
Upphandlingsplanen följer den rapportmall med anvisningar som upphandlingsenheten på stadskontoret har tagit fram.
Lokalbehovsplanen utgör grunden för nämndens lokalförsörjningsarbete. Planen uppdateras årligen och beskriver nämndens övergripande lokalbehov idag och framöver. I planen beskrivs användandet av befintliga lokaler, hur lokalbehoven utvecklar sig under perioden samt hur planeringen ser ut för att kunna tillgodose de behoven. Planen beskriver också hur nämndens lokalkostnader påverkas av planeringen. Både lokalnyttjare och lokalförsörjare bidrar i planeringsarbetet och planen beslutas av respektive lokalnyttjande nämnd. Lokalbehovsplanen utgör ett underlag dels för den egna verksamheten, dels för stadens samlade lokalförsörjningsarbete.
Bilagor
Som en del i Malmö stads gemensamma lokalplanering upprättar servicenämnden, genom sin verksamhet stadsfastigheter, årligen en lokalförsörjarplan. Syftet med planen är att ge en samlad bild av lokalförsörjaruppdraget och vilka utvecklingsbehov nämnden ser utifrån sitt uppdrag.
Strukturen för planen bygger på ansvarsfördelningen som finns antaget enligt Kommunfullmäktiges reglemente för styrelsen och övriga nämnder. Ansvarsfördelningen och lokalförsörjningsprocessen är vidare förtydligat genom Malmö stads policy för lokalförsörjning, lokalbeslutsprocessen, internhyresmodellen, riktlinjer för lokalbank med flera andra styrdokument. Lokalförsörjarplanen omfattar kärnan för servicenämnden genom stadsfastigheters uppdrag och är den planering som visar på stadsfastigheters riktning och målsättning för att försörja stadens verksamheter med ändamålsenliga, säkra och resurseffektiva lokaler på tio års sikt.
I Malmö stads lokalförsörjningsplan för 2026–2035 beslutade kommunfullmäktige om att uppdra till servicenämnden genom serviceförvaltningen att ”redovisa en övergripande dokumenterad underhållsplan för Malmö stads befintliga lokalbestånd i samband med att nämnden beslutar om lokalförsörjarplan under 2025” (Malmö stads lokalförsörjningsplan 2026-2035, sidan 9). Detta uppdrag redovisas för i Lokalförsörjarplan 2027-2036 under avsnitt ”Förvaltning – Underhåll och drift”.
Stadens nämnder redovisar vartannat år sina utmaningar till stadskontoret som sammanställer resultatet i en rapport till kommunstyrelsen. Sammanställningen blir ett underlag för kommande prioriteringar och beslut i syfte att säkerställa tillgången till rätt kompetens.
Serviceförvaltningen har tagit fram en kompetensförsörjningsrapport som följer den gemensamma mallen för rapportering för 2025. I rapporten går att läsa om kompetensanalys och kompetensbrister för de kommande fem åren så som en nulägesbild.
Förvaltningens kompetensutmaningar skiljer sig från övriga förvaltningar i staden då den i första hand inte handlar om kvantitet. Förvaltningen har ca 100 olika yrkesgrupper, där endast fyra yrkesgrupper har mer än 100 medarbetare i sin grupp.
Bilagor
Remiss Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) och Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96)
Malmö stad har av Regeringskansliet erbjudits att lämna ett yttrande med synpunkter på betänkandena SOU 2024:29 och SOU 2025:96. Stadskontoret har begärt att servicenämnden lämnar ett yttrande som blir en av grunderna till Malmö stads yttrande över remisserna.
Goda möjligheter till ökat välstånd analyserar hinder och möjligheter för ökad produktivitet i Sverige och lämnar förslag inom områden som bedöms centrala för tillväxten. Fokus ligger på regelförenkling, effektivare tillståndsprocesser, förbättrad bostadsplanering, transportinfrastruktur, utbildning samt effektivitet i offentlig sektor. Kommissionen föreslår bland annat stärkt samordning av regelförenklingsarbetet genom Ekonomistyrningsverket, snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser, reformering av bostadspolitikens regelverk, bättre samhällsekonomisk styrning av infrastrukturinvesteringar och kvalitetsförbättringar i skolan. Syftet är att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för ökad produktivitet i både näringsliv och offentlig sektor.
I Fler möjligheter till ökat välstånd redovisar kommissionen sin samlade analys och föreslår en långsiktig reformagenda för att stärka produktivitetstillväxten i Sverige. Kommissionen konstaterar att produktivitetstillväxten har försvagats, vilket påverkar välstånd, löneutveckling och offentliga finanser. För att motverka utvecklingen föreslås strukturella reformer med inriktning på enklare och mer förutsägbara regler och tillståndsprocesser, effektivare bostads- och infrastrukturplanering, högre kvalitet i utbildningssystemet samt en mer resultatinriktad offentlig sektor. Vidare framhålls behovet av ett skattesystem som i större utsträckning främjar arbete, investeringar och innovation.
Serviceförvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande som gäller båda betänkanden.
Bilagor
Remiss Energimarknadsinspektionens rapport Ei R2025:10 Vätgas i systemet - en gasmarknad i omställning
Malmö stad har av Regeringskansliet erbjudits att lämna ett yttrande med synpunkter på rapporten Vätgas i systemet – en gasmarknad i omställning. Stadskontoret har begärt att servicenämnden lämnar ett yttrande som blir en av grunderna till Malmö stads yttrande över remissen. EU:s lagstiftningspaket för gas, som antogs i juni 2024, syftar till att stärka kundernas ställning, harmonisera gasmarknaden inom unionen samt etablera en reglerad marknad för vätgas. Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen (Ei) i uppdrag att bedöma vilka åtgärder och författningsändringar som krävs för att genomföra de nya EU-direktiven och förordningarna om den inre marknaden för förnybar gas, naturgas och vätgas. Uppdraget omfattar även en översyn gällande nationell rätt som berörs av de nya regelverken. Ei har i denna rapport lämnat ett antal förslag som nu skickats på remiss.
Bilagor
Remiss En ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken
Malmö stad har av Regeringskansliet erbjudits att lämna ett yttrande med synpunkter på promemorian En ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Stadskontoret har begärt att servicenämnden lämnar ett yttrande som blir en av grunderna till Malmö stads yttrande över remissen.
Inom EU finns ett omfattande regelverk på området för sammanhållnings- och jordbrukspolitiken. Denna promemoria innehåller förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar. Den nya lagen ska ersätta lagen (1994:1708) om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden och lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förslaget till den nya lagen innebär att befintlig lagstiftning som rör dessa områden samlas i en lag och att bestämmelserna moderniseras och anpassas efter nuvarande ordning. Det bör göra det lättare att få en överblick över lagstiftningen och främja en enhetlig tillämpning av regelverket. Att regeringen i svensk författningssamling ska tillkännage vilka EU-förordningar som lagen avser att komplettera i stället för den mer beskrivande hänvisningen till förordningar bör tydliggöra lagens förhållande till gällande EU-rätt och förenkla och öka regelefterlevnaden. De materiella bestämmelserna i den övriga lagstiftningen är i stort samma som hittills. Förslaget bedöms inte medföra några kostnader eller andra finansiella konsekvenser för det allmänna eller för enskilda eller några konsekvenser för miljön eller människors hälsa. Kommuner och regioner kan i egenskap av stödmottagare träffas av bestämmelserna om kontroll. I övrigt bedöms inte förslaget få några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen eller den lokala demokratin.
Serviceförvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande över remissen.
Bilagor
Tekniska nämnden har skickat Inriktning för gestaltning av Malmös stadsmiljö på remiss till bland annat servicenämnden.
Remissen handlar om att ta fram en gemensam inriktning för hur Malmö stad ska arbeta med gestaltningen av stadens offentliga miljöer, både befintliga och nya. Syftet är att skapa en helhet i stadens utformning och stärka arbetet med hållbarhet, trygghet och ett levande stadsliv.
Inriktningen tydliggör tekniska nämndens ansvar i hela gestaltningsprocessen och bygger på sex huvudprinciper: trygghet och omsorg, stadslivet som utgångspunkt, sammanhållen gestaltning, Mer Malmö!, naturen får ta plats samt cirkulära stadsrum och stråk. Dokumentet utgår från Arkitekturstaden Malmö och ska följas upp 2028.
Serviceförvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande.
Bilagor
Stadsbyggnadsnämnden har skickat Remiss Samråd för Detaljplan för del av fastigheten Limhamn 11:149 (Dp 5873) till servicenämnden för yttrande.
Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bebygga planområdet med omklädningsrum, klubblokal och åskådarläktare.
Förvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande. Servicenämnden ställer sig positiv till detaljplanens syfte och har inga invändningar mot förslaget.
Bilagor
Servicenämnden tar vid varje sammanträde del av dokument som anmäls till nämnden:
• Månadsrapport av pågående investeringsärenden som beslutas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige
• Sammanställningar av delegationsbeslut som anmäls till nämnden i enlighet med 6 kap 37–40 §§ i kommunallagen (2017:725) och nämndens delegationsordning
• Inkomna eller upprättade handlingar såsom protokoll från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, andra nämnder, arbetsutskottet och förvaltningsrådet.