Möte 2020-09-11

Malmö stads råd för den nationella minoriteten romer
13:00 - 15:00 Sessionssalen, 7 våningen Stadshuset, August Palms plats 1
  •   1

    Mötet öppnas

  •   2

    Val av protokolljusterare

  •   3

    Godkännande av dagordning

  • Sofie Hellryd och Agneta Sallhed Canneroth från fastighets- och gatukontoret informerar och för dialog med rådet om det kommande romska minnesmärket i Malmö. Förslag till en romsk arbetsgrupp lyfts.

  • Mats Stjernstedt, Ylva Brännström och Angela Cesarec från Malmö Konsthall informerar om den kommande utställningen med den romska konstnären Ceija Stoijka. Dialog förs med rådet angående delaktighet.

  • Melinda Sjunnesson och Jerk Elmén från Malmö mot Diskriminering (MmD) informerar om sitt projekt gällande bostadsdiskriminering samt talar med rådet om eventuell delaktighet i detta.

  • Mujo Halilovic, enhetschef på RIKC, och Olga Friberg Jonsson, planeringssekreterare på RIKC, informerar kort om godkännandet av policyn och handlingsplanen.

  • Adam Hidestål, avdelningschef på Stadsarkivet och Mujo Halilovic, enhetschef på RIKC, informerar och talar med rådet om arkiv och bibliotek.

  • Anna Blagojevic, Djura Ivanov, Aslihan Ekinci Kaba och Antonio Kolompar från IRIS-skolan föredrar om önskan att utvidga IRIS-skolans verksamhet till att även omfatta kärnämnen på gymnasienivå.

  •   10

    Övrigt

  •   11

    Mötet avslutas

  • Ordförande öppnar mötet och välkomnar alla. Hon påminner om att vi ska hålla avstånd även under pausen.

     

    Rådet godkänner RIKC:s medarbetare Olga Friberg Jonssons närvaro under hela sammanträdet.

  • Dušan Marinkovic väljs till justerare.

  • Dagordningen godkänns.

  • Sofie Hellryd och Agneta Sallhed Canneroth från fastighets- och gatukontoret informerar och för dialog med rådet om det kommande romska minnesmärket i Malmö. Förslag till en romsk arbetsgrupp lyfts.

     

    Vid rådets sammanträde i februari framkom synpunkter från flera ledamöter om att platsen för minnesmärket bör vara central och tillgänglig. Ett av de tidigare förslagen var Folkets park men eftersom det visade sig svårt att hitta en plats för monumentet där, är det inte längre ett alternativ.

     

    Två nya platser presenteras. Den första är på Limhamnsfältet närmare centrum och med närhet till parkeringsplats. Det finns god tillgänglighet och möjlighet att samlas många människor. En nackdel med platsen är trafikbuller.

    Den andra platsen som presenteras är Mölleplatsen. I närheten av platsen finns även ett romskt vårdträd. Mölleplatsen är öppen och många rör sig där, möjlighet för större folksamling finns. Platsen är central och ligger i anslutning till Malmö muséer. Ett annat konstverk från det polska konsulatet finns i närheten.

     

    Några av de romska ledamöterna menar att fördelen med Limhamnsfältet är att många passerar spontant, det är en vacker plats nära havet och bra med närhet till parkering och kollektivtransport.

    Gällande Mölleplatsen är det flera som uttrycker sig positivt om denna plats och menar att det är fördelaktigt med en så pass central plats som också är i närheten av Malmö muséer. Dock föreslås det att konstverket om möjligt ska flyttas närmare vårdträdet. Fastighet- och gatukontoret ska undersöka om detta är möjligt.

     

    En arbetsgrupp gällande minnesmärket ska upprättas, de som anmält sitt intresse är: Dusan Marinkovic, Erland Kaldaras, Hajnalka Kiraly, Stefan Wydow, Sandor Vajda, Juraj Daniel, Djura Ivanov.

    Om fler är intresserade av att ingå i arbetsgruppen ombeds de kontakta rådets sekreterare eller enhetschef på RIKC.

  • Mats Stjernstedt och Angela Cesarec från Malmö Konsthall informerar om den kommande utställningen med den romska konstnären Ceija Stoijka. Dialog förs med rådet.

     

    En kort bakgrund om konstnären och hur utställningen kommit till Malmö presenteras.

    Stojka föddes i Österrike 1933, efter Nazitysklands annektering förföljdes hennes familj i likhet med den övriga romska minoriteten, greps och skickades till koncentrationsläger. Ceija Stojka överlevde tre förintelseläger.  Som autodidakt började hon skriva och måla först fyrtio år efter frigivelsen, hennes böcker och målningar hör till de första vittnesmålen om den romska Förintelsen.   

     

    Konsthallen gör denna utställning i samarbete med RIKC. Centret har tidigare fortbildat konsthallens personal. Vikten av tillgänglighet och representation betonas. 

     

    Konsthallen efterfrågar samverkan med romska föreningar och hoppas att utställningen sprids bl.a. genom dem. Föreningar välkomnas att använda konsthallen på olika sätt.

    Om någon vill komma i kontakt med konsthallen går det bra att kontakta konsthallens chef eller projektansvarig för utställningen.

     

    Flera romska ledamöter framhåller att den romska Förintelsen är bortglömd och att det är viktigt och positivt att konsthallen lyfter detta. Inte minst idag är detta aktuellt, bevis för att även romerna blev förintade av nazisterna idag är av stor vikt eftersom det fortfarande ifrågasätts. En av de romska ledamöterna lyfter fram IRIS-skolans elever som en målgrupp för utställningen utifrån temat romsk Förintelse.

     

    En av de romska ledamöterna påpekar att det pågår en dialog mellan regeringen och den romska minoriteten i Sverige gällande begreppet Förintelse och att romer exkluderas från detta. Av denna anledning pågår en bojkott av alla arrangemang som inte inkluderar romer i Förintelsebegreppet. Hur ställer sig konsthallen och RIKC till detta i arbetet med utställningen? Konsthallen svarar att de är öppna för den romska minoritetens synpunkter och perspektiv gällande vilka begrepp som används i utställningen. 

     

  • Melinda Sjunnesson och Jerk Elmén från Malmö mot Diskriminering (MmD) informerar om sitt projekt gällande bostadsdiskriminering samt talar med rådet om eventuell delaktighet i detta. I projektet efterfrågas romanitalande samordnare som kan förmedla kontakt, anordna möten och agera länk mellan MmD och föreningsmedlemmar, det utgår en timarvodering för detta arbete.

    Kontaktuppgifter och information om projektet delas ut till samtliga ledamöter i rådet.

     

    En kort information om MmD:s övriga verksamhet ges. De erbjuder juridiskt stöd och rådgivning till enskilda personer via telefon på onsdagar mellan kl. 12-18.  De berättar att när MmD under en period fick in många ärenden från romska sökanden sammanföll det med en stor ökning i ärenden generellt. Därför hann de inte ta sig an alla ärenden. De är medvetna om att detta orsakade att förtroendet till MmD från den romska minoriteten sjönk, och hoppas kunna reparera det framöver.

     

    En av de romska ledamöterna efterfrågar romsk personal på MmD. Eftersom romer är en utsatt grupp gällande diskriminering hade en person med romsk språklig kompetens kunnat arbeta med att bygga upp relationen och förtroendet mellan MmD och minoriteten i Malmö.

  • Punkten utgick.

  • Adam Hidestål, avdelningschef på Stadsarkivet informerar och talar med rådet om arkiv och bibliotek.

     

    Behovet av ett nytt bibliotek och möjlighet att samla romsk litteratur, foton, filmer, berättelser och liknande har tidigare lyfts av den romska minoriteten i Malmö.

    Adam Hidestål presenterar en vision kring arkiv och bibliotek som tagits fram i samverkan med RIKC, romska föreningar och individer. Ett förslag för arkiv och bibliotek presenteras för rådet.

     

    De romska ledamöterna ställer sig positiva till förslaget. Det finns en risk att den romska historien och språket går förlorade, detta kan vara en viktig insats för hela minoriteten.

    Stadsarkivet ska genomföra en förstudie om romskt arkiv och bibliotek under hösten i samverkan med RIKC.

     

    En av de romska ledamöterna påpekar att mycket litteratur och forskning finns i centraleuropeiska länder, men det krävs översättningar. Avdelningschefen svarar att en bibliotekarie på Stadsarkivet har fått i särskilt uppdrag att leta efter romsk litteratur från Centraleuropa.

     

  • Anna Blagojevic, Djura Ivanov och Antonio Kolompar från IRIS-skolan föredrar om önskan att utvidga IRIS-skolans verksamhet till att även omfatta kärnämnen på gymnasienivå.

     

    Kort bakgrund om skolan och vad som erbjuds i dagsläget ges.
    IRIS-skolan har idag ca 60 elever, i Malmö beräknas den romska minoriteten vara 10-12 000 personer, vilket kan betraktas som en central förutsättning för en utvidgning av skolans verksamhet. 

    Representanten från IRIS-skolans elevråd berättar om sina erfarenheter från skoltiden och sina upplevelser från IRIS-skolan. Han lyfter regeringens strategi för romsk inkludering och menar att införandet av en gymnasienivå på skolan kan bidra till att uppfylla målen om romsk inkludering 2032. Elevrådet har lyft denna fråga vid flertalet tillfällen.

    Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens direktör samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande informerar om att det finns vissa utmaningar, en fråga är t.ex. vilka yrkesutbildningar eller linjer som i så fall skulle placeras på IRIS samt vilka förutsättningar som finns på skolan. Det finns lagkrav att ta hänsyn till som styr hur undervisning ska bedrivas.

     

    En av de romska ledamöterna föreslår att någon yrkesutbildning med goda chanser för arbete placeras på IRIS-skolan. 

    En av de romska ledamöterna frågar hur arbetet inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen kommer se ut gällande romsk inkluderingsstrategi.

     

    Gymnasie- och vuxentbildningsnämndens ordförande konkluderar att de går vidare med frågan genom att hålla kontakt med elevrådet och IRIS-skolan.

     

    En av de politiska ledamöterna anser att förvaltningen bör se över vilka förutsättningar som finns idag genom att tillsätta en utredning.

     

    Rådets ordförande framför att detta är en fråga för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och inte kommunstyrelsen, dialogen kring detta kan fortsätta mellan elevrådet och nämnden. Rådet har möjlighet att följa upp frågan som en informationspunkt, förslagsvis kan även RIKC involveras i detta.

  • Ett brev från de romska ledamöterna läses upp av en romsk ledamot angående de kravaller och reaktioner som följde efter att koranen brändes och sparkades på i Malmö. Samtliga politiker godkänner att skrivelsen bilägges till protokollet.

  • Ordförande tackar alla för dagens möte och beklagar den späckade dagordningen som gav lite utrymme till diskussion.

    Mötet avslutas.

     

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.